Byggbranschen är mer global än vi ibland vill erkänna och när en konflikt blossar upp i ett hörn av världen känner vi av det direkt. Men det handlar inte bara om brutna leveranskedjor och priser som skjuter i höjden – osäkerheten påverkar viljan att investera, skriver Jimmy Dahlberg, som hoppas att vi lär av krisen.
Det är svårt att läsa morgonnyheterna utan att känna en klump i magen. Geopolitiska spänningar, krig, klimathändelser, inflation och energipriser – allt samverkar i en virvel som inte längre stannar vid börsrapporterna. Det når oss på byggarbetsplatserna, i projektkalkylerna, i varje upphandling och i varje materialleverans som fastnar i någon hamn långt bort.
Byggbranschen är mer global än vi ibland vill erkänna. Våra stålbalkar, våra maskiner, våra tekniska komponenter – de är en del av ett världsomspännande ekosystem. När en konflikt blossar upp i ett hörn av världen eller en transportkedja bryts i ett annat, känner vi det direkt. Leveranser försenas, priser skjuter i höjden, projektplaner spricker. Under 2024 ökade exempelvis priset på vissa stålprodukter med över 20 procent, och leveranstiderna för kritiska komponenter är nu ofta dubbelt så långa som för bara några år sedan.
Handlar inte bara om material
Men det handlar inte bara om material och logistik. Osäkerheten påverkar investeringsviljan. När framtiden känns skakig håller beställare hårdare i pengarna. Projekt pausas eller ställs in. Offentliga satsningar skjuts på framtiden. Och samtidigt växer behovet – av bostäder, infrastruktur, klimatanpassning – som om inget hänt. Det finns en paradox här: samhället behöver oss mer än någonsin, men förutsättningarna att leverera är svårare än på länge.
Mitt i allt detta står vi som samhällsbyggare och försöker hålla riktningen. Vår bransch är van vid svängningar, men just nu är de ovanligt många och ovanligt djupa. Det kräver mer än bara starka balansräkningar. Det kräver strategiskt ledarskap, flexibla processer och en förmåga att se flera scenarier samtidigt. Vi behöver bygga in förmågan att snabbt kunna växla mellan offensiv och defensiv – utan att förlora fokus på de långsiktiga målen. Vilket om vi ska vara ärliga, kanske inte varit vår paradgren historiskt.
Ljusare prognoser
I dag ser prognoserna för bygginvesteringarna ljusare ut. Enligt Byggföretagen väntas de totala investeringarna inom bostäder, lokaler och anläggningar öka från cirka 645 miljarder kronor 2024 till 686 miljarder 2026, vilket motsvarar en uppgång på 4 procent totalt över perioden. Utvecklingen drivs bland annat av att bostadsinvesteringarna ökar med cirka 5 procent 2026, medan anläggningsinvesteringar växer med 7 procent, inte minst tack vare satsningar inom energi, VA och järnväg.
Sysselsättningen inom byggindustrin väntas också ta fart igen – med en ökning på knappt 1 500 personer, till totalt omkring 370 000 sysselsatta.
Har vi lärt oss något av krisen?
Men frågan är: har vi den här gången lärt oss något av krisen? Eller kommer vi, när konjunkturen vänder, att återgå till att vara världens bästa brandsläckare – snabba att agera i kaos, men långsamma att bygga strukturer som står pall över tid?
Vi kan inte påverka världspolitiken, men vi kan påverka hur vi rustar oss. Vi kan stärka samarbeten med leverantörer. Bygga in redundans i inköpskedjor. Arbeta smartare med digitalisering för att planera, följa upp och optimera projekten i realtid. Lägga grunden för resiliens, att stå stadigt även i storm.
Världsläget kanske är turbulent – men samhällsbyggandet är en av de krafter som kan skapa stabilitet. Vi bygger inte bara hus, vägar och broar. Vi bygger motståndskraft för framtiden. Och kanske är det just nu, när allt runt omkring känns osäkert, som det uppdraget är viktigare än någonsin.
/Jimmy Dahlström,
chef på Den temporära fabriken, Ramirent
