Bostadsminister Andreas Carlson (KD) tror bland annat att bygglovsreformen riskerar att rivas upp vid ett regeringsskifte.
– Jag ser framför mig att bostadspolitiken skulle bli osammanhängande, säger han.
När Andreas Carlson ska nämna det han är mest nöjd med att ha genomfört hittills som bostads- och infrastrukturminister säger han att det inte går att peka på en enskild reform utan att det handlar om ett brett reformarbete.
– Vi har tagit tag i strukturproblemen på svensk bostadsmarknad genom att riva hinder, sänka trösklar in på bostadsmarknaden, minska byråkrati, förenkla regelverk och skapa bättre villkor för att bostäder ska kunna byggas. Mer behöver göras och de strukturella problem som hindrar byggandet negativt behöver fortsätta rivas. För att nämna en konkret reform har vår stora bygglovsreform – den största på femton år – gjort att det blivit lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till. Omfattande förenklingar i lovregelverket har gjorts för att minska regelbördan, underlätta byggande och ge den enskilda fastighetsägaren större frihet.
Går det att se några resultat eller siffror som en följd av era åtgärder?
– Byggandet påverkas förstås också av konjunkturläget, men de strukturella hindren har försvårat byggandet oavsett konjunktur. För att peka på ett åskådliggörande exempel vill jag lyfta Chalmers Studentbostäders projekt Nya Holtermanska i Göteborg. Här bedöms regelförenklingar som genomförts under mandatperioden sammantaget ge 75 fler bostäder än vad man skulle ha fått med tidigare regelverk. Och då hann man inte ens tillämpa de nya regelverken fullt ut eftersom planerna var långt gångna. Om alla studentbostadsprojekt som färdigställts under de senaste fem åren hade tillämpat regelverket på samma sätt som Nya Holtermanska, skulle det ha blivit omkring 1 500 fler studentbostäder i Sverige. Det visar på den stora betydelse som regelförenkling kan ha.
Vad händer med reformerna om det skulle bli ett regeringsskifte?
– Det kan jag förstås inte svara på. Men Kristdemokraterna och samarbetspartierna är garanten för att reformarbetet fortsätter under nästa mandatperiod. Den grundläggande omläggning av bostadspolitiken som vi vill föra vidare under nästa mandatperiod kan ställas mot det kaos och den osäkerhet som hotar vid en eventuell rödgrön valvinst.
Finns det reformer som lättare lever vidare vid ett skifte och tvärtom, åtgärder som han tror direkt skulle slås ner?
– För det första, jag planerar inte för ett skifte. Vårt reformarbete behöver fortsätta. Eftersom oppositionen är så splittrad, är det ytterst osäkert vilken bostadspolitik som skulle föras om olyckan vore framme och den vann valet. Jag ser framför mig att bostadspolitiken skulle bli osammanhängande, att fortsatta angelägna reformer skulle utebli samt att många av de förbättringar som vi genomfört – inte minst bygglovsreformen – skulle riskera att rivas upp. Med oss vet man vad man får och att reformarbetet både består och går vidare.
Hur tänker du driva bostadsfrågorna vidare om du får sitta kvar som bostadsminister?
– Regeringen har fått mycket gjort, men mer återstår att göra. Arbetet behöver fortsätta med att förbättra bostadsmarknaden genom att skapa mer flexibilitet, förenkla regler, sänka trösklar och göra det möjligt att utnyttja befintligt bestånd effektivare. Det handlar både om att göra det lättare att bygga i attraktiva lägen och att införa typgodkända småhus som kan vara bygglovsbefriade för att underlätta standardiserat byggande.
När kommer den stora vändningen vad gäller bostadsbyggandet?
– Boverket har pekat på fortsatt ansträngda ekonomiska förutsättningar och på marknadsoro till följd av kriget i Mellanöstern. Samtidigt har myndigheten öppnat för en återhämtning under hösten efter att ha fått signaler från branschen om att marknadsförutsättningarna förbättrats. Man ser en ljusning. Det är ett kvitto på att regeringens omfattande reformarbete för att underlätta byggande börjar få effekt. Det arbetet behöver fortsätta.
