"Corona kommer förändra skolorna"

 
  • Studier med distans. Ekonomikum, prisbelönt läsesal för studenterna vid Uppsala Universitet, där Sweco har ansvarat för utformningen. Arkitekt är Jonas Kjellander. Foto: Mikael Silkeberg

    Studier med distans. Ekonomikum, prisbelönt läsesal för studenterna vid Uppsala Universitet, där Sweco har ansvarat för utformningen. Arkitekt är Jonas Kjellander. Foto: Mikael Silkeberg

  • Sjölunda skola, Lidköping. Foto: Hundven-Clements_Photography

    Sjölunda skola, Lidköping. Foto: Hundven-Clements_Photography

  • Sofia Lilja. Foto: Monika Manowska

    Sofia Lilja. Foto: Monika Manowska

  • Åsa Machado.

    Åsa Machado.

  • Fossilfri förskola Göteborg. LINK Arkitektur.

    Fossilfri förskola Göteborg. LINK Arkitektur.

  • Sjölunda skola, ritad av LINK Arkitektur. Foto: Hundven clements photography

    Sjölunda skola, ritad av LINK Arkitektur. Foto: Hundven clements photography

Föregående
Nästa
 
Skolornas öppnade efter sommarlovet har bidragit till en för ökad oro för smittspridning i samhället. Hur kan framtidens skolmiljöer utformas för att öka säkerheten för elever och lärare?

– När jag ser nya skolor med nyckeltal under 10 kvm/elev, så undrar jag om den klarar riktlinjerna för fysisk distans, säger Sofia Lilja, skolarkitekt på LINK Arkitektur.


Hur framtidens skolmiljöer utformas för att uppfylla rekommendationer om distansering och bli säkra arbetsplatser – för både elever och lärare. Byggvärlden har pratat med två arkitekter som har skol- och lärmiljöer som specialområde.

– Något som coronapandemin fört med sig är en ny parameter i yta per elev, både i klassrum och ute, nu när många lektioner flyttat ut, säger Sofia Lilja, skolarkitekt och sakkunnig av tillgänglighet på LINK Arkitektur och med ett stort antal skolprojekt i bagaget.

13 kvadratmeter/elev är en siffra som man ofta räknar på när man ritar nya grundskolor, men enligt Sofia Lilja är det inte självklart vad som räknas in. Ingår fullstor idrottshall, matsal, tillagningskök, förråd och korridorsytor? Och hur många elever är egentligen okej i ett klassiskt klassrum på 60 kvadratmeter, 25 eller 35?

– Och hur många elever per wc ritar vi idag egentligen? Vi kanske måste börja mäta våra skolor med en ny form av ”smitto-måttstock”, säger Sofia Lilja.

I många nybyggda skolor är det trångt.

– Många kommuner har inte råd med en ny skola och de som knappt har råd vill ha så mycket av en så liten peng som möjligt, vilket jag har full förståelse för. Men minskar vi ytan så blir det på bekostnad av något annat. Det blir trånga korridorer och öppna nav där det är svårt att mötas med distans. Lektioner kommer få spridas över hela dagen och läsåren bli längre. Vilket förstås påverkar inlärningen i en ung hjärna och kropp som behöver rörelse och vila.

En trend inom utbildningslokaler är att klassrummen blivit mindre och istället kompletteras med fler grupprum, torg och bibliotek.

– Eleverna sitter mer sällan samlade i helklass utan jobbar mer individuellt och i grupper. Lokalerna måste då vara utformade så att en pedagog ska kunna ha uppsikt över flera rum, och digitaliseringen gör det enklare att följa och checka in med elever över tid och rum.

Undervisningsytor är en utmaning. Lärarnas arbetsrum en helt annan.

– Pedagoger behöver ha bättre arbetsrum eftersom en stor del av deras tid går åt till administrativt arbete, inte minst nu. Här har jag sett många skräckexempel med trånga arbetsrum rum, helt undermåliga gällande krav på ljus, ljud och luft.

Enligt Sofia Lilja är skolverksamheten väldigt anpassningsbenägen. Verksamheten förändras ofta och därför behövs flexibla lokaler. Hon tror också att mer undervisning kommer att ske utomhus, och digitalt, där vi redan sett en massiv utveckling under denna vår.

Något som blivit konkret under pandemin är parkeringssituationen vid skolorna. Särskilt i storstäderna har många, av smittorisk, valt bilen framför de kollektiva färdmedlen.

– Det har gått från nollvision kring antal parkeringsplatser till trafikstockning utanför skolorna.

Åsa Machado är arkitekt på Sweco, som tillhör toppskiktet över de mest anlitade skolarkitekterna (ranking sid 5).

– Jag tror det är helt givet att coronapandemin kommer att förändra skolorna. Det kommer finnas ett före och ett efter corona. Egentligen har pandemin snabbspolat oss framåt så att vi börjat förändra sådant som det länge pratats om men som inte skett i praktiken.

Enligt prognoserna står Sveriges skolor inför ett stort lokalunderskott och motsvarande brist på pedagoger, något som är en stor utmaning, enligt Åsa Machado. Ett tusental skolor saknas inför de närmaste tio åren – cirka en tredjedel till jämfört med idag.

– Vi kommer behöva alla olika lösningar för att lokaler och pedagoger ska räcka till. Corona har gjort att skolor och pedagoger behövt flytta fram positioner när det gäller digitalisering och distansundervisning.

Tekniken gör att läromiljöerna förändrats - och kommer förändras ännu mer. Eleverna ska kunna ta del av material på valfri tid och plats och behöver inte samlas i ett enda klassrum.

– Lokalerna kommer anpassas ännu mer för samarbete, eget fokuserat arbete och grupparbeten än för undervisning i form av envägskommunikation. Därför behövs rum i olika storlekar med bra samband hellre än rader av stora klassrum. Jag tror inte på smala korridorer och separata klassrum. Trånga korridorer skapar otrevliga, smittsamma och stressiga miljöer, säger Åsa Machado, man kan faktiskt bygga skolor i princip utan korridorer.

Något annat hon menar måste förbättras är utnyttjandegraden. Många skolsalar står tomma stora delar av dagen.

– Det är väldigt få skolor som håller alla rum igång samtidigt.

Går det att bygga bort smittorisken?

– Nej, det går inte att bygga bort den helt, vi har en täthet i skolorna som inte tillåter det. Däremot kan skolorna jobba med flöden, logistik och schemaläggning för att skapa mindre smittsamma och samtidigt trevligare miljöer. Tekniken finns, det handlar om att föra samman behoven och låta de tekniska systemen serva verksamheten. Skolorna kommer att bli mycket smartare byggnader, något Sweco arbetar mycket med, delvis på uppdrag av SKR.

Något som återinförs i nybyggda skolor är handtvättstationer, sådana som rivits och plockats bort i många skolor tidigare, men som fyllde sin funktion när spanska sjukan, asiaten och andra sjukdomar härjat.

– Att ha handfat i korridoren känns självklart idag.

 

Taggar

Arkitekter Skola

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se