”Dagens byggkontrakt liknar djurdressyr från 1800-talet”

”Dagens byggkontrakt liknar 
djurdressyr från 1800-talet”
Hur får vi mer infrastruktur för pengarna? Det var temat för seminariet ”Extra miljarder till infrastruktur”. — Inget har hänt på 20 år och inget kommer att hända de närmaste 10 åren, sade Ulf Palmblad, VD på Grontmij.

Infrastrukturen är alltid aktuell. De flesta projekten har en sak gemensamt. De är dyra. Stora infrastrukturprojekt kräver miljardinvesteringar. Nu har regeringen aviserat storsatsningar de närmaste åren men det finns problem att ta itu med först. Produktivitetsutvecklingen inom branschen har varit nära noll och vid många av projekten sprängs budgeterna.

Hur får man därför mer infrastruktur för pengarna?

— Jag tror att mer pengar kan leda till en minskad effektivitet. Det skapar ingen drivkraft, sade Ulf Palmblad under seminariet ”Extra miljarder till infrastruktur” som anordnades av Byggvärlden tillsammans med Affärsvärlden på onsdagen.

Ulf Palmblad anser att vi måste lita på kapitalismen och låta de med de bästa lösningarna få vinna uppdragen tills någon annan kommer med något bättre.

— Så är det inte idag. Sedan är det mycket prat om att samarbeta mer och att standardisera. Men det har inte hänt något hittills. Vad vi måste förstå är att förändringar inte kommer med nya metoder utan med förändrade attityder. En ny kultur inom byggbranschen behövs, sade han till de knappt 200 medverkande cheferna inom byggbranschen.

Annars betonade många vikten av att samarbeta mera och att standardisera produktionen.

— Vi har ett gemensamt ansvar för att kunna bygga mer. Vi som beställare måste bli tydligare och behöver jobba på att standardisera. Och vi förväntar oss att entreprenörerna levererar i tid, sade Minoo Akhtarzand, generaldirektör på Banverket.

Tomas Carlsson, VD på NCC Construction Sverige, påpekade dock att det är en bit kvar till en samarbetsvillig bransch i harmoni.

— Kontrakten som skrivs idag liknar djurdressyr från 1800-talet. Då piskade man djuren om de inte gjorde som man ville. Idag skriver vi kontrakt som innebär att vi är beredda att straffa våra partners om de inte gör si eller så. Istället för att tillsammans lösa eventuella problem.

Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi frågade sig varför regeringen inte tycks vara intresserad av OPS, offentlig-privat samverkan.

— Metoden är att betrakta som politiskt död eftersom finansdepartementet inte tycks vara intresserad. Men dagens vanligaste avtalsform, utförandeentreprenaden, gör det omöjligt att pröva innovativa lösningar, sade han.

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige