För första gången sedan 2001 är det fler kommuner som bedömer balans än underskott på bostadsmarknaden. Men samtidigt ökar antalet kommuner med överskott och det finns stora behov av viss typ av bostäder.
Allt fler kommuner bedömer att deras bostadsmarknad är i balans. Det visar Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2026, där 287 av 290 kommuner har svarat.
– Att fler kommuner ser balans är positivt, men det betyder inte att bostadsproblemen är lösta. Vi ser både vakanser och överskott i vissa delar av beståndet, samtidigt som det saknas prisrimliga och tillgängliga bostäder, säger Marie Sand projektledare för Bostadsmarknadsenkäten på Boverket.
I 2026 års bostadsmarknadsenkät bedömer 130 kommuner att bostadsmarknaden är i balans, medan 157 kommuner anger obalans, i form av antingen underskott (102) eller överskott (55).
Stora behov kvarstår
Efter flera år med lågt bostadsbyggande räknar kommunerna med en viss återhämtning 2026–2027, framför allt för bostadsrätter och småhus. Återhämtningen sker dock från en historiskt låg nivå, och kommunerna lyfter höga produktionskostnader, svåra finansieringsvillkor och avsaknad av statliga stöd som centrala hinder.
Behoven är särskilt stora för seniorbostäder, trygghetsbostäder, bostäder för personer med funktionsnedsättning och särskilda boenden för äldre (SÄBO). Över hundra kommuner uppger underskott inom dessa kategorier, samtidigt som tillskottet av nya bostäder inte bedöms räcka för att möta efterfrågan.
Samtidigt ökar användningen av modellen Bostad först för att motverka hemlöshet, och allt fler högskolekommuner bedömer balans på bostadsmarknaden för studenter.
– Enkäten ger en samlad bild av var behoven är som störst och vilka verktyg kommunerna använder. Den visar tydligt att rätt typ av bostäder är viktigare än det totala antalet, och att kommunernas förutsättningar skiljer sig kraftigt åt, säger Marie Sand.
Splittrad bild
Bakom den mer balanserade bilden på riksnivå döljer sig tydliga skillnader mellan olika kommungrupper. I många mindre kommuner utanför storstadsregionerna ökar både andelen kommuner som bedömer balans och andelen som bedömer överskott.
I storstadsregionerna är bilden annorlunda: där dominerar underskott i nästan alla kommuner och kommundelar, och många kommuner bedömer att underskotten kommer att bestå även om tre år.
Bild: Boverket
