Förväntad nedgång med tio procent

Prognosen gäller under förutsättning att smittan sprider sig på ett kontrollerat sätt och att kulmen nås ganska snart. Då skulle en vändning redan nästa år vara möjligt, med en tillväxt på en procent.

Om effekten på den svenska och globala ekonomin blir mer långvarig kommer dock efterfrågan på byggande att falla betydligt mer . Med kraftigt ökande arbetslöshet och omfattande företagskonkurser blir konsekvenserna mycket svåra att överblicka, men sannolikheten är då stor att det totala byggandet sjunker med 30 procent mot dagens nivåer och än mer inom nybyggnation, enligt Prognoscentrets analys. 

- I vårt ”worst case” handlar det om ett tapp på uppemot 100 miljarder. Under finanskrisen 2007-09 föll marknaden med cirka 40 miljarder, men fallhöjden är högre idag då de senaste 10 årens lågräntepolitik pressat upp byggandet till en helt annan nivå än före finanskrisen. Fallhöjden är högre och den penningpolitiska verktygslådan mer begränsad då räntan inte kan sänkas särskilt mycket mer.  Det gör att krisen mer skulle likna      fastighetskraschen på 90–talet än nedgången under finanskrisen, säger Thomas Ekvall.  

Bostadsbyggandet är känsligt för både osäkerhet i ekonomin samt negativa effekter på privatekonomin. Fallande bostadspriser fryser i princip en stor del av nyproduktionen. Detta bör innebära att bostadsproduktionen har en mycket stor potentiell nedsida till följd av coronasmittan. 

De olika delsegment inom lokalsidan som påverkas negativt är hotell och restaurang, men också affärslokaler.  Lagerlokaler bör påverkas betydligt mindre, då det inte är helt otänkbart att trenden mot ökad andel e-handel till och med kan få positiva konsekvenser för detta segment.

- Lokalbyggandet är dock det som totalt sett drabbas hårdast då nivån är hög i ett historiskt perspektiv. Affärslokaler, kontor, hotell och industribyggnader är i riskzonen när fastighetsägare tappar hyresgäster. En halvering är ingen omöjlighet inom dessa segment.  

Vad gäller offentliga investeringar är det inte orimligt att tänka att corona-situationen blir en väckarklocka som triggar en ökad investeringsvolym, till exempel av vårdbyggnader och skolor, för att stötta svensk ekonomi.