Hon skapar ny roll som projektstöd

I Hyllie, ett av Malmös snabbast växande områden, bygger Skanska Fastigheter ett nytt kontor. Kvarteret Regndroppen får åtta våningsplan till en yta av cirka 12 000 kvadratmeter, med gröna tak, planteringar för biologisk mångfald och smarta energilösningar. Projektets övergripande klimatmål är ett koldioxidavtryck på max 255 kilo CO₂e per kvadratmeter, vilket kräver åtgärder i hela byggnaden. Det högt satta mål som sätter press på organisationen. En av dem som är engagerad i projektet är Eva Eriksson.

-Jag har tillsammans med projektchefen skapat en roll som vi kallar för projektstöd. Tidigare har jag varit arbetsledare på Skanska sedan 2011. Då tyckte jag hela tiden att det var mycket som jag inte hann med. Det fanns måsten och borden som var svårt att prioritera när det var framdriften som alltid låg närmast om hjärtat. Jag vill vara ett stöd till produktionsledningen i de här frågorna som ofta blir lite av ett dåligt samvete. Projektstöd kan beskrivas som en administrativ arbetsledare.

Har du upplevt att behovet av den här rollen vuxit fram under din tid som arbetsledare?

– Absolut, när jag började som arbetsledare hade vi två containrar för avfallssortering. En för det som brann mycket och en för det som brann lite. Nu har vi elva containrar för olika fraktioner som ska sorteras och följas upp. Det är bara ett exempel. Det har hänt väldigt mycket på många områden som ökar arbetsbördan för arbetsledare.

Berätta om förutsättningar för kontorsprojektet Regndroppen?

– Framför allt handlar det om att få ner klimatavtrycket som är det stora ambitionen. Vi jobbar fortfarande hur vi ska nå upp till alla krav. Det senaste som vi är väldigt nöjda med är att fönstrens profiler är hundra procent återanvänd aluminium och det är glaset är till stor del från cirkulerat material. Det är det första exemplet av sitt slag i Sverige. Det gäller att beställaren är ute i god tid. All betong i stommen är klimatförbättrat och optimerad.

Hur långt har ni kommit i projektet?

– Just nu är vi på plan tre. Källarplattan göts under den första riktiga vintern vi har upplevt här i Skåne på många år. Vi är inte så vana vid snö. Men det rullar på enligt plan. Inflyttning är planerat till årsskiftet 2027–2028. Den högsta delen kommer bli åtta våningar.

Hur ser din resa inom byggbranschen innan hamnade på den här posten?

– Jag började läsa på högskolan i Halmstad. Jag tyckte konstruktion var intressant men sedan fick jag chansen att göra praktik ute i produktionen och fick testa på att vara arbetsledare. Det var väldigt roligt och jag fastnade för det. Efter utbildningen började jag jobba med tyska entreprenörer och gjorde även en kortare vända utomlands innan jag fick chansen som arbetsledare på Skanska.

Vad var det som gjorde att du villa ta ett större grepp om de administrativa delarna i projekt?

– Jag tycker fortfarande det är ett fantastiskt roligt jobb men med erfarenheten kommer också mycket kunskap om vilka krav som ställs på min roll. Mycket trattas ner i projekten som ska genomföras, bevakas och dokumenteras och det landar väldigt ofta hos arbetsledaren. Jag tycker om att jobba strukturerat och såg att det fanns en lucka som jag kunde fylla. Jag kan bidra med de lite mer administrativa delarna så kan andra fokusera på framdriften i produktionen.

Upplever du att rollen som arbetsledaren förändrats på något annat sätt?

– Ja, ett exempel är att den digitala förändringen varit väldigt stor. Idag kan vi jobba i modeller som vi kan ta fram i våra telefoner. Men någon måste kunna systemen och lära ut till andra. Det blir svårt för var och en i projektet att administrera. Det är bra med ny teknik men den ska bra funka. Det gör det inte alltid. Där kan jag vara en bidra med tips och kunskap som kanske saknas ute i projektet.

Skulle den rollen du har i Regndroppen vara önskvärd även på andra projekt?

– Absolut, det tror jag. Det finns många arbetsuppgifter som kan rymmas inom projektstödsrollen. Jag är även lite i gränslandet mellan inköp och produktionen. Jag granskar dokumenten som vi får in från leverantören och kan ifrågasätta om något som fattas. När vi sedan lämnar över till produktionen finns exempelvis riskbedömningar kontrollerade och klara. När du står ute i byggarbetsplatsen och betongbilen backar in kan det vara svårt att hinna med att inventera. Tidplanen måste hållas. Då hamnar vissa arbetsuppgifter längre ner på prioriteringslistan. Jag tror att många byggarbetsplatser skulle må bra av någon form av projektstöd.

Kan du ge exempel på flera arbetsuppgifter som kan ligga på projektstöd?

– Ett område som tagit alltmer tid i anspråk är seriositetsarbetet. Vi behöver kontrollera alla underleverantörer och deras personal med föranmälan och följa upp om de har rätt att vara här och arbete. Det är stor insats som inte alls gjordes för bara fem år sedan. Men så fort vi vet att det ska komma in en ny underentreprenör tar jag kontakt med dem och samlar in dokumentationen som krävs.

Kan dina erfarenheter överföras till andra projekt?

– Ja, det pågår ett arbete för att skapa någon form av projektstödsfunktion i regionen. Förhoppningsvis kan alla som jobbar med liknande arbetsuppgifter lära av varandra så vi inte behöver uppfinna hjulet varje gång.

Vad är nästa steg för ditt jobb?

– En tanke är att projektstödet ska komma in tidigare i processen. Målet är att tidigt få in exempelvis besiktningsgruppens önskemål i tidplanen så att vi inte behöver jobba i sista minuten för att fån in kravställd slutdokumentation. Det ska följa produktionen så att till exempel när det sista badrummet är gjort så ska våtrumsintygen vara på plats. Genom att arbeta på det här sättet slipper vi flaskhalsar och stressmoment.

Vilka är utmaningarna med rollen? För mig personligen är det att sätta avgränsningarna eftersom den här rollen inte funnits tidigare. Det finns ingen jag kan fråga. Jag har en dialog med min produktionschef och projektchef för att komma fram till prioriteringarna i mitt uppdrag. Men målet är att projektet ska uppfylla de lagkrav som finns, säger Eva Eriksson.