Nyheter

”Måste ta steget mot nästa generations järnväg”

Infrastrukturminister Anna Johansson, Johan Karlström, koncernchef på Skanska, Svante Hagman, chef för NCC Infrastructure, Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen och Peter Viinapuu, vd MTR Nordic. Foto: Susanne Bengtsson

Tar höghastighetsbanorna resurser från resten av byggandet?

Kommer Ostlänken att byggas?

Varför prioriteras underhåll av järnvägen framför vägnätet?

Det är några av de frågor som branschen ställde till infrastrukturminister Anna Johansson under ett seminarium arrangerat av Sveriges Byggindustrier.

Härom veckan presenterade regeringen sin infrastrukturproposition. På tisdag, den 11 oktober, landar den hos Riksdagen. Och på måndagen, 10 oktober, debatterades den på ett lunchseminarium med infrastrukturminister Anna Johansson som Sveriges Byggindustrier arrangerade på station Stockholm City, en av citybanans nya stationer.

Utöver de transportpolitiska målen, som tillgänglighetsmål och hänsynsmål, han regeringen vägt in utmaningar som klimatmål, bostadsbrist, arbetslöshet och målet att hålla ihop Sverige, där vissa områden har växtvärk och andra avfolkas, i propositionen. Infrastruktur och bostäder hänger starkt ihop. 

– Att koppla ihop bostäder med infrastruktur är en nyckelfråga när vi ska bygga 700 000 nya bostäder.  Infrastrukturen i sig är inte så intressant, men det den kan åstadkomma är väldigt intressant. Med en utvecklad infrastruktur får vi bättre förutsättningar för både bostäder, jobb, godstransporter.

Ett eftersatt järnvägsunderhåll i kombination med ett ökat resande kräver stora satsningar i närtid. Regeringen har ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder per år 2016-2018. Nu växlas arbetet upp och anslaget till drift- och underhåll av järnvägen ökar med totalt hela 47 procent perioden 2018-2029 jämfört med perioden 2014-2025.

–  Vi måste vårda järnvägen. Idag handlar mycket om avhjälpande underhåll. Det är dyra, akuta åtgärder som ger oplanerade stopp.

Klimatfrågan är, till skillnad från underhållsskulden, inget som kan byggas bort, enligt Anna Johansson.

– Den mesta infrastrukturen finns, den är redan byggd. Vi löser inte klimatfrågan genom att bygga fler spår och vägar. Här krävs andra typer av omställningar.

Ostlänken då, kommer den att byggas? undrade Svante Hagman, chef för NCC Infrastructure.

– Här kommer vi inte göra några förändringar. Byggstart för Ostlänken är planerad till 2017, svarar hon.

Finns det risk att byggandet av höghastighetsbanor tar resurser från andra projekt?

–  På längre sikt måste vi höja ambitionsnivån och ta steget mot nästa generations järnväg. När det är rimligt att investera i en viss sträcka ska den in i åtgärdspaketet. Vad vi än bygger så kommer det att tränga undan annat. Det handlar om prioritering.

Ulf Perbo, näringspolitisk chef för Transportföretagen samt vvd för Bilsverige, var kritisk till att regeringen investerar så mycket pengar i järnvägsunderhåll när det är vägtrafiken som ökar.

– Vi har 16 000 mil järnväg men tretton gånger längre vägnät. Ändå  anslår regeringen tusen procent mer underhåll till järnvägen. På seminarier pratas det ofta om att det ska byggas hyresrätter och kollektivtrafik. Men det folk vill ha är villa och bil.

Enligt Anna Johansson är det ett givet val eftersom bristerna i järnvägsnätet är så stora. Hon har svårt att se att framtidens fordonsflotta och teknikutveckling med till exempel självstyrande bilar och elvägar ska konkurrera med järnvägen.

–  Jag har svårt att se hur vi skulle kunna ersätta tåg . Det finns en kapacitetsmöjlighet med persontåg som är oöverträffad. Skulle vi ersätta de tåg som rullar in på Stockholm central på morgnarna med självkörande bilar så skulle det bli väldigt många bilar.

Johan Karlström, koncernchef Skanska, efterlyser fler innovativa finansieringsformer, typ OPS, och tipsar regeringen om hur nya upphandlingsformer kan driva innovation.

– Om vi offererar funktion istället för att leverera produkt så driver det innovation och sparar pengar.

 
Idag, tisdag, får Riksdagen propositionen på sitt bord. 
 
– Jag är stolt över den här propositionen. Vi har fått till en bra balans mellan olika behov. Jag gör bedömningen att den här propositionen kommer att bli verklighet när den passerat Riksdagen, säger Anna Johansson.

 
Susanne Bengtsson