I Boden pågår just nu bygget av det första stålverket i Europa på över 50 år.
Tre bärande klimatvänligare tekniker ska minska koldioxidutsläppen med upp till 95 procent jämfört med ett traditionellt stålverk.
– Jag har varit med i många stora projekt runtom i världen, men utmaningen att få vara med och skapa något bättre för framtida generationer älskar jag, säger Joey Stephenson, en av byggcheferna på Stegra.
Det är en gråmulen kylig dag med duggregn i luften när Joey möter upp i besöksentrén.
Även om Stegras (tidigare H2 Green Steel) höga stålkonstruktioner har börjat synas ovanför trädtopparna i omnejden är det omöjligt att föreställa sig omfattningen på projektet innan man kommit innanför grindarna. Här där det tidigare mest fanns skogs- och myrmark, har en yta motsvarande 450 fotbollsplaner markberetts för att ge plats åt den nya industrin – 200 hektar för stål- och järnverket, 70 hektar för den intilliggande vätgasfabriken.
Vi hoppar in i Joey Stephensons bil och börjar se oss runt medan han berättar.
Själv flyttade han från USA till Boden med fru och dotter och började på Stegra i november 2023, men innan dess hade han 20 års erfarenhet av byggledning från olika länder och under tiden har han successivt jobbat sig upp i graderna, berättar han.
– Det gör att jag har fötterna på jorden och en god förståelse för vad människorna här faktiskt gör i uppbyggnaden av en tung industri, säger han.

3 000 jobbar på Stegra-bygget
Cirka 70 procent av de omkring 3 000 som jobbar på området är byggarbetare av olika slag. 30 procent är tjänstemän, chefer och andra funktioner som leder och stöttar arbetat.
– En särskild trafikkontrollant är utplacerad i högtrafikerade korsningar i och med att det rör sig så mycket fordon och människor på området för att kontrollera att ingen går ut framför en lastbil, berättar han.
Kompetensen till bygget har de fått söka globalt och här jobbar nu människor från hela världen – alltifrån Europa och Amerika till Asien och Afrika – över 30 nationaliteter är representerade på byggarbetsplatsen.
– Läget i norra Sverige gör det lite utmanande, men vi har klarat oss ganska bra.
Boendefrågan krävde snabb lösning och Stegra har utöver möjligheten att hyra in sig på befintliga anläggningar själv hittills byggt omkring 1 500 tillfälliga entreprenörsboenden i Boden för byggperioden.

Febril aktivitet
Han kör upp bilen på en av de högsta punkterna i området där man får en god överblick över det framväxande stålverket.
Det pågår en febril aktivitet vart än man tittar, överallt rör sig människor i gula jackor, dumprar, grävmaskiner, kranar och lastbilar. Ljudet av pålning hörs och här och var ligger olika sorters byggmaterial staplat eller uppradat och väntar på att bli använt.
Huvuddelen av byggnaderna kommer att bestå av armerad betong med extra hög hållfasthet samt specialdesignat konstruktionsstål.
Konstruktionerna måste klara flera hundra tons belastning, men också vara tåliga för vibrationer.
– Allt material behöver vara motståndskraftigt och väldigt, väldigt starkt och med lång livslängd, säger Joey Stephenson.
Tillverkar betongen på plats
Samtidigt finns det en annan aspekt som är lika viktig för Stegra.
– Vi letar efter material som produceras på ett hållbart och ansvarfullt sätt för att ytterligare minska koldioxidavtrycket när vi bygger det här gröna stålverket, säger Joey Stephenson.
Byggnaderna ska isoleras för att hålla en jämn temperatur inomhus i det kalla klimat som råder i Boden.
– Toleransen för temperaturvariationer är mycket snäv, förklarar han.
Isoleringen i väggar och tak kommer att bestå av sandwichpaneler, specialdesignade för ändamålet.
Vissa byggnader i sin tur byggs främst eller helt och hållet av betong eftersom för mycket metall kan störa processerna.
Stegra tillverkar betongen på plats.
– Vi försöker köpa in sten från lokala bergtäkter och leverantörer eftersom vi vill gynna det lokala näringslivet.
Förmonterat för att spara tid
När arbetet planeras och organiseras har de en tydlig prioriteringsordning.
– Först kommer säkerheten, därefter kvalitet, produktion och budget, men också hur vi ska producera allting så hållbart som möjligt.
De använder databaserade planeringsverktyg och i mångt och mycket konventionella byggmetoder, men förstås anpassade till denna helt nya typ av industri.
Mycket är förtillverkat och förmonterat för att påskynda arbetet, men också för att öka säkerheten.
– Ju mer vi kan göra i en kontrollerad miljö, desto mindre behöver vi ha människor som exempelvis arbetar på höga höjder.
Byggställningarna är enorma och det finns alltid minst två vägar ner, berättar han, ifall det skulle uppstå en nödsituation.
Stegra begränsar till två u/e-led
Stegra äger marken och är huvudägare av byggprojektet. Alla som arbetar på området ska ha kollektivavtal och antalet underentreprenörsled är begränsat till två – inte minst för att det ska gå att hålla koll på säkerheten.
Enligt planen ska man börja producera och leverera stål år 2026. Stålverkets ljusbågsugnar körs i början in med enbart skrot och vätgasanläggningen och järnverket kopplas på och sätts i gång något senare. Joey Stephenson känner ingen oro för att det inte ska gå i lås, trots det som har hänt med Northvolts konkurs nyligen.
– Nej, det vi gör här är något helt annorlunda.

Stannar kvar i Sverige
När produktionen är igång tänker Joey Stephenson ändå stanna kvar i Boden.
– Jag gillar att bo här, att människor inte alltid har bråttom utan att det finns tid att ta ett andetag och se sig omkring och njuta.
Och jobb kommer det att fortsätta finnas, det är han övertygad om.
– För att minska klimatavtrycket kommer vi behöva förändra produktionen i fler industrier. Jag tror att både jag och andra som är här främst är lockade av att kunna vara med och bidra till det. Det är vår mission.
Så går det till:
- Den förnybara elektriciteten kommer in via ett gigantiskt ställverk som byggs intill industriområdet.
- Framför allt vätgasanläggningen kommer att förbruka stora mängder el när vätgas produceras av vatten som hämtas från Luleälven.
- Vätgasen som produceras transporteras över till det 145 meter höga DRI-tornet invid stålverket. I tornet utsätts järnmalmspellets för het vätgas varpå järnsvamp bildas som kan säljas separat eller smältas samman med skrot i ljusbågsugnarna för att bli stål.
- Från älven tas processvatten i ett slutet cirkulärt system.
- Därefter fortsätter förädlingsprocessen i en lina i den långa stålverksbyggnaden tills det kommer ut färdiga produkter – varm- och kallvalsade stålspolar bland annat. Stålrullarna ska fraktas härifrån på stickspåret som håller på att byggas och ska ansluta till Malmbanan för vidare transport till någon av hamnarna längs kusten där de skeppas ut till kunderna.
Ulrika Vallgårda