Nyheter

Oseriösa aktörer bakom hälften av konkurserna

Richard Damberg, UC. Foto: UC

Ett segment som har klarat sig bra från konkurser under året är byggindustrin, men färsk statistik från UC visar att så mycket som hälften av alla bolag i konkurs inom branschen misstänks vara oseriösa.

När UC summerar företagskonkurserna i landet för 2020 går det att konstatera att den konkursvåg som inledningsvis spåddes kunna lamslå svensk företagsamhet i stort sett har uteblivit. Antal konkurser total sett under året har varken ökat eller minskat jämfört med året innan, och den procentuella förändringen landar därför på noll. Konkurserna i december månad, jämfört med december i fjol, ökade dock med 16 procent.

– Den stora konkurslavinen uteblev. Under året har många företag i utsatta branscher kört på fälgarna men ändå överlevt. De ökade i våras, men sedan sjönk konkursnivåerna tillbaka ordentligt. Det var framförallt företag med mycket svag lönsamhet som fick stryka på foten då. De branscher som drabbades hårt av pandemin står trots allt för en mycket liten del av Sveriges ekonomi och vi såg inte den breda djupa lågkonjunktur som många befarade i våras, säger Richard Damberg, ekonom på UC, som är en del av Enento Group.

Minst procentuell påverkan står branschsegmenten byggindustrin och detaljhandeln för. Inom de segmenten har konkurserna totalt sett bara ökat med två procent jämfört med i fjol.

– Just i december var det en kraftig ökning av konkurser inom byggbranschen, men vi vet inte orsaken ännu, om det är slumpen eller något annat. Generellt återhämtar sig ekonomin ordentligt nu och om vaccinet kommer på plats tror jag att byggbranschen kommer att gå bra framöver.

En negativ konsekvens av kristider menar han är att en vissa försöker utnyttja situationen.

– När många jobbade hemma under 2020 passade många på att göra om- och tillbyggnader vilket gynnade de små byggföretagen. Dock visar ny statistik från oss att av de byggföretag som faktiskt gick i konkurs kan hela 50 procent betecknas vara oseriösa, det vill säga ha brister i företaget vad gäller skatter och registreringar. Det är fortfarande för lätt att fuska och använda aktiebolag som brottsverktyg och det problemet har inte minskat under pandemin. Tvärtom finns det risk för att oseriösa aktörer använder sig av stödpaketen för att berika sig själva.

Han menar att det kan ske på många olika sätt.

– Svart arbetskraft, målvakter i styrelsen, förfalskade bokslut, importerade varor säljs till systerföretag och moms betalas inte in, kreditbedrägerier och så vidare – och de problemen har knappast minskat under pandemin.

För att komma till rätta med fusket krävs flera åtgärder.

– Byggbranschen är svårkontrollerad, det är långa kedjor av underentreprenörer. Byggnads och Byggföretagen tog initiativ till Byggmarknadskommissionen, som under en tvåårsperiod kommer att kartlägga byggbranschen och ta fram förslag på hur man ska komma tillrätta med fusk och brottslighet. De pekar på behovet av ett större politiskt ansvarstagande.