Efterfrågan på säkerhetsklassade projekt ökar. Det är ett välkommet tillskott för en hårt prövad byggbransch. Men det finns flera utmaningar inte minst när det gäller kompetensförsörjningen.
Kompetenskraven för säkerhetsklassade projekt påverkar vilka byggföretag som kan delta i upphandlingarna. I vissa fall kräver man att personalen jobbat med liknande entreprenader tidigare. Det räcker inte att byggföretaget genomfört säkerhetskontroller av sina anställda och infört nya rutiner för exempelvis hantering av olika dokument.
– Vi får en hel del kommentarer från våra medlemsföretag som känner sig utestängda från upphandlingarna av den här typen av projekt. Nu bygger vi mer häkten, fängelser, försvarsanläggningar och andra anläggningar som är säkerhetsklassade än vad vi gjort tidigare men i praktiken är det bara ett fåtal aktörer som kan få projekten. Det blir en snedvriden konkurrenssituation, säger Elin Kebert expert kompetensförsörjning, Byggföretagen och fortsätter:
– Vi ser också att ytterligare kompetenskrav ökar. Till exempel kan man kräva en platschef med tio års erfarenhet. Vilket gör det svårt för företag som inte har många platschefer och som vill ta in unga ingenjörer och arbetsledare. Får vi inte in ny kompetens på projekten riskerar vi att förvärra kompetensbristen, säger Elin Kebert.
Svårare för praktikanter
Säkerhetsklassning kan även försvåra för företagen när de ska nyanställa eller ta emot praktikanter. Vilket kan sätta käppar i hjulen för den framtida kompetensförsörjningen.
– Om ett lokalt, medelstort byggföretag vunnit ett större säkerhetsklassat objekt som ska byggas på en lite mindre ort kan det påverka möjligheterna till praktik. Byggföretaget kanske brukar ta emot många lärlingar och praktikanter från gymnasieskolan i vanliga fall men de kan inte ha med eleverna på de här projekten. Ofta kan det ta upp en stor del av verksamheten under flera år och då förlorar den aktuella kommunen sin bästa praktikplats, fortsätter Elin Kebert.
Saknar utbildningar
De större byggföretagen har idag ofta egna jurister och experter som kan hantera kraven för säkerhetsklassade projekt. Men det kan vara svårare för små och medelstora företag. Det finns få utbildningar för den som vill höja personalens kompetens.
– Det behövs verkligen fler alternativ på utbildningar. Nyligen var jag i kontakt med ett företag som hörde av sig och undrade hur man får tag på personer som kan mer om säkerhetsklassade upphandlingar. Här behövs tydligare riktlinjer och ett större utbud för den som vill vidareutbilda sin personal.
Ett annat problem är att man i vissa fall kräver att det ska vara svensk medborgare som även är född i Sverige. Vilket kan resultera i att en företagare med utländsk bakgrund inte får gå in på byggarbetsplatsen men att all anställd personal på företaget får det.
– Kravet på svensk bakgrund slår inte lika hårt mot gymnasielever då merparten har svensk bakgrund men det är en stor utmaning för vuxenutbildningen. För att lösa den höga arbetslösheten i Sverige har regeringens arbetsmarknadspolitik de senaste åren varit inriktad på kombinationsutbildningar för vuxna med SFI och bygg och anläggning. Men här vänder man sig till personer som inte har svensk bakgrund då är det viktigt att vi också får anställa dem efter utbildningen. En annan utmaning är att körkortsutbildningen inte ingår varken i gymnasieskolan eller vuxenutbildning. Utan körkort kan det vara svårt att ta sig till arbetsplatser, säger Elin Kebert.
