Nyheter

Så mycket kostar bostadsbubblan

Statens bostadskreditnämnd, BKN, anser att den svenska bostadsmarknaden är kraftigt övervärderad. Nu har myndigheten räknat ut vilka konsekvenser bostadsbubblan får i kostnader för svenska folket.

Enligt en studie av ECB som omfattade 18 industriländer är den svenska bostadsmarknaden den mest övervärderade. Ett prisfall på 40 procent är vad som krävs för att uppnå jämvikt på den svenska bostadsmarknaden.

Riktigt så långt vill inte BKN sträcka sig. Nämnden räknar däremot med ett prisfall på 20 procent, vilket Affärsvärlden rapporterat om tidigare.

BKN anser att ekonomernas synsätt att bostadspriserna alltid speglar fundamenta är ett förenklat synsätt på hur marknaden fungerar.

Och med fundamenta menas boendekostnader i största allmänhet i form av exempelvis amorteringar, renoveringar och el.

Att marknaden korrigerar priserna effektivt av sig själva är inte sant, menar BKN och kallar dagens prisnivåer på bostadsmarknaden för en bostadsbubbla.

Det som håller uppe bostadspriserna är bankernas frikostiga utlåning till privatpersoner och de låga räntorna. Hushållen lever samtidigt farligt genom att inte amortera sina lån och att de inte binder dem på längre tid än tre månader.

Nu har BKN tittat närmare på vilka ekonomiska konsekvenser som (enligt nämndens analytiker) det kommande prisfallet får i samhället. I undersökningen konstateras att hushållen är sårbara på flera sätt.

1. Skuldsättningen i förhållande till bostädernas värde ökar. Idag är belåningsgraden 46 procent av bostadsvärdet, 15 procent mer än vid 1990-talskrisen.

2. Skuldernas relation till den disponibla inkomsten uppgår till 156 procent. Den högsta nivån hittills. Under 1990 var den 116 procent.

3. Hushållen plockar ut allt mer kapital ur bostaden genom att låna till annat än bostadsinvesteringar. Endast 45 av 130 miljarder kronor har använts specifikt till bostaden. Resten till andra saker.

När bostadsbubblan ska spricka kan BKN inte fastslå exakt. Men sannolikheten att den inträffar de närmaste åren är överhängande, menar man.

Utlösande faktorer är stigande räntor och/eller vikande export. Att priskorrigeringen uteblev förra året är tack vare Riksbankens agerande, enligt BKN.

En tredjedel av alla lågkonjunkturer föregås av fallande huspriser.

Nedgången på bomarknaden tillsammans med en negativ kredittillväxt påverkar främst investeringarna negativt. Konsumtionen påverkas på samma sätt om än i något mindre omfattning, enligt en studie av IMF som BKN granskat.

Enligt BKN kommer ett prisfall på bomarknaden med 20 procent, enligt myndighetens beräkningar, att kosta mellan 10 och 20 procent av ett års BNP i form av utebliven produktion.

Konsumtionstillväxten förväntas samtidigt bli obefintlig eller negativ de närmast följande åren.

”Om framtiden följer det historiska mönstret så har vi några magra år framför oss”, skriver BKN.

Men det finns positiva effekter också – för vissa.

”Yngre människor som skall bilda familj får tillgång till bostad till lägre pris medan äldre som är på väg utur bostadsmarknaden får se sin förmögenhet minskta”.