Nyheter

Så påverkas miljön av olika byggsystem

Johnny Kellner.

Genom att använda klimatförbättrad betong i bygget och HVO-bränsle på byggarbetsplatsen kan klimatpåverkan, det vill säga koldioxidutsläppet, minska med upp till 20 procent.
Det visar en ny rapport som studerat fem olika byggnadsstommar i ett typhus under en analysperiod av 50 år.

Att materialvalet i nyproducerade flerbostadshus på olika sätt påverkar klimatet är välkänt, men det kan vara svårt att jämföra analyser mellan enskilda byggnader.
Nu finns en ny studie där fem olika byggnadsstommar i ett typhus har studerats under en analysperiod på 50 år.
De fem olika konstruktionslösningar som studerats för ett och samma referenshus är: platsgjuten betongstomme med kvarsittande form (VST), platsgjuten betongstomme med lätta utfackningsväggar, prefabricerad betongstomme, volymelement i trä och massiv stomme i KL-trä.
– Det har tyvärr skett en olycklig polarisering mellan trä och betong, och vi hoppas slippa den diskussionen här i dag. Ska vi nå klimatmålen har alla i branschen, oavsett vilket material vi bygger med, ett stort ansvar. Vill vara tydliga med att vi i arbetsgruppen inte har några särintressen i detta, och att Sveriges Byggindustrier är beställare borde väl vara en garant för det, säger Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg, som tidigare jobbat på bland annat Veidekke och JM.
Tillsammans med Martin Erlandsson, teknisk doktor, IVL, Tove Malmqvist, docent, KTH och Nicolas Francart, doktorand KTH, har han skrivit rapporten som presenterades på Sveriges Byggindustriers Forum för bostäder och infrastruktur.

Referenshuset som använts utgår ifrån ett av Svenska Bostäders fyra flerbostadshus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen utanför Stockholm, färdigställt 2010. Det aktuella huset har 6 våningsplan inklusive entréplanet, inrymmer 22 lägenheter och har två hissar men inget underliggande garage.
Produktionsskede, byggproduktionsskede, användningsskede och slutskede ingår i beräkningarna, som här sträcker sig över 50 år.
– Från vaggan till graven, kan man säga. Allt som finns i huset är med, från minsta skruv och mutter, säger Martin Erlandsson.

Rapporten presenterar också flera förbättringspotentialer som syftar till att minska klimatpåverkan. Det är åtgärder som författarna anser är realistiska att genomföra.

För de betongbaserade systemen är den viktigaste åtgärden att undersöka möjligheten att välja en så kallad klimatförbättrad betong.
Tre tänkbara alternativ togs fram: Fall A motsvarar en grad av slagginblandning som finns att köpa i dag på svenska marknaden och motsvarar i princip den betong som redan i dag används för grundfallet för de prefabricerade betongelementen i system 3.
Fall B motsvarar ett något mer optimerat slaggcement med hög hållfasthetstillväxt och Fall C innehåller ett optimerat slaggcement med den högsta möjliga ersättningsnivån i dag (65 procent).
För hela produktskedet visar beräkningarna att användning av klimatförbättrad betong enligt ovan kan minskas med 4-17 procent för VST-systemet och 9-23 procent för det platsgjutna betongsystemet med lätta utfackningsväggar.
För det prefabricerade systemet är minskningen 12 procent. Eftersom även de träbaserade systemen har en betongplatta på mark, kan förbättring genom att välja klimatförbättrad betong nås även för de systemen.

Val av armeringsprodukt, byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och i transporter lyfts som andra förbättringspotentialer. Det sistnämnda särskilt när det kommer till träelement, eftersom de ofta tillverkas lång från byggarbetsplatsen.

Efter presentationen fick Alf Karlsson, statssekreterare åt bostadsminister Peter Eriksson, kommentera:
– Vi har ett fortsatt stort behov av bostadsbyggande och det är ett pussel att bygga för de som behöver. Men det är viktigt att det byggs hållbart. Det här ställningskriget mellan trä och betong, som min chef är högst delaktig i, är fantastiskt på så sätt att vi har den diskussionen om material. Vill vi bidra till neutralitet krävs det stora åtgärder inom betongsektorn och det finns stor potential. Genom mindre åtgärder kommer man långt oavsett om man bygger i trä eller betong. Det är bra att betong och trä diskuterar vad som är bäst och inte gör som Trump: ”Det här problemet finns inte”.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion.

Rapporten som presenterades är en del av resultaten från FoU-projektet ”Klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus med jämförande LCA-analyser för ett flerbostadshus som typhus”, som släpps 30 september. (SBUF projektnummer 13355.)  
Några delar återstår innan slutrapporten är färdig, till exempel beskrivning av hur biogent kol och karbonatisering av betong hanteras i liknande analyser och en beräkning av klimatpåverkan kopplat till vattenskada för de olika systemen.

De fem byggsystemen:


1. Platsgjuten betongstomme med kvarsittande form (VST)

Byggskedet: 331 kg CO2-ekv./m2 Atemp
Platsgjuten betongstomme där inner- och ytterväggar gjuts på plats i kvarsittande formar av cementbundna skivor ochmed platsgjutna bjälklag på plattbärlag. Detta är den ursprungliga konstruktionen hos referenshuset och marknadsförs och säljs under benämningen VST. Grundfallets beräkningar baseras på data från Skanska, som uppförde kvarteret Blå Jungfrun 2010, men uppdaterat (framför allt avseende klimatpåverkan för betong), för att motsvara hur huset skulle uppföras idag.
För produktskedet dominerar klimatpåverkan för betong (45 %), följt av cementbundna skivor (20 %), isolering (9 %).
Implementerade förbättringar: Klimatförbättrad betong och byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen, vilket skulle ge 19% minskad klimatpåverkan för byggskedet.

2. Platsgjuten betongstomme med lätta utfackningsväggar
Byggskedet: 290 kg CO2-ekv./m2 Atemp
Bjälklag och bärande innerväggar gjuts på plats i betong. Ytterväggar består av lätta utfackningsväggar med reglar av plåt och trä och bärande stålpelare integrerade i fasad. Beräkningar baseras på en standardiserad byggplattform från NCC och är därmed representativ för en modern platsgjuten stomme.
För produktskedet dominerar klimatpåverkan för betong (58 %), följt av plåt -och ståldetaljer, reglar, etc. (10 %) och installationer (6 %).
Implementerade förbättringar: Klimatförbättrad betong och energieffektiva bodar på byggarbetsplatsen, vilket skulle ge 20% minskad klimatpåverkan för byggskedet.

3. Prefabricerad betongstomme
Byggskedet: 276 kg CO2-ekv./m2 Atemp
Stomme i form av prefabricerade betongelement med håldäcksbjälklag i betong, kompletterat med ovanpåliggande regelsystem av plåtreglar och spånskiva (Granab) för att bland annat klara ljudkraven. Beräkningar baseras på data från Strängbetong och är representativt för denna typ av betong-prefab och svenska produktionsförhållanden.
För produktskedet dominerar klimatpåverkan för betong (43 %), följt av armering (23 %) och isolering (10 %).
Implementerade förbättringar: Klimatförbättrad betong, specifikt val av armeringsproduk, byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och energieffektiva bodar på byggarbetsplatsen, vilket skulle ge 18% minskad klimatpåverkan för byggskedet.

4. Volymelement i trä
Byggskedet: 223 kg CO2-ekv./m2 Atemp
Prefabricerade volymelement i trä som produceras i fabrik. Beräkningar baseras på data från Lindbäcks och är representativt för konstruktionslösningar från detta företag eller företag med liknande koncept. Andra tillverkare av volymelement förekommer och även om konstruktionen kan skilja något så bör detta alternativ kunna anses representativt för en annan leverantör som använder trä som grund i systemet och dess bärande delar.
För produktskedet dominerar klimatpåverkan för gipsskivor (31 %), följt av isolering (13 %) och betong (12 %).
Implementerade förbättringar: Byte från generisk stenull till specifikt val av glasullsprodukt, klimatförbättrad betong i bottenplatta, lastbilstransport av volymelement med 100 procent HVO-bränsle och byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen, vilket skulle ge 18% minskad klimatpåverkan för byggskedet.

5. Massiv stomme i KL-trä
Byggskedet: 223 kg CO2-ekv./m2 Atemp
Stomme och yttervägg med KL-trä, dvs. massiv trästomme där bjälklaget utförts med ovanpåliggande regelsystem av plåtreglar och spånskiva (Granab) för att klara ljudkraven. Beräkningar baseras på en konstruktionslösning från Stora Enso och kan anses representativt för moderna KL-trä-koncept för flerbostadshus i trä i denna storlek.
För produktskedet bidrar KL-trä mest till klimatpåverkan (21 %), följt av isolering (16 %) och gipsskivor (13 %).
Implementerade förbättringar: Byte från stenull till specifikt val av glasullsproduk, klimatförbättrad betong i bottenplatta, byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och energieffektiva bodar på byggarbetsplatsen, vilket skulle ge 13% minskad klimatpåverkan för byggskedet.