Ständigt på skattjakt

Pia Bergmans arbetsplats finns i Skatteverkets lokaler vid Medborgarplatsen i Stockholm. Den här dagen är hon prydligt men avslappnat klädd i kavaj och byxor.

Under många år har hon veckopendlat från bostaden på Gotland. Men nu är tanken att arbetstiden ska delas mellan Stockholm och Gotland.

Svart arbete i byggbranschen omsätter miljardbelopp varje år. Under de senaste tre åren har Skatteverket, med Pia Bergman i spetsen, avslöjat att drygt 2,5 miljarder kronor i skatter och arbetsgivaravgifter har undanhållits staten genom svartarbete och organiserad brottslighet i olika branscher.

— Vi vet att en stor andel av de 2,5 miljarderna är från bygg, säkerligen hälften, men det är inte så himla konstigt eftersom bygg omsätter mycket pengar. Procentuellt sett kanske bygg inte är mer skumt än städ, säger hon.

Det märks att Pia Bergman brinner för sitt jobb. Hon pratar mycket och engagerat.
— Jag kommer från en småföretagarfamilj. De som håller på med ekonomisk brottslighet slår undan fötterna för de seriösa företagarna och i längden är det en fara för demokratin.

Pia Bergman halkade in på Skatteverket på ett bananskal för drygt 20 år sedan. Då jobbade hon som lärare i ekonomi på Komvux. En av eleverna jobbade på Skatteverket och tyckte att hon skulle börja där. Planen var att hon skulle få en bra internutbildning och sen gå vidare någon annanstans efter ett par år, men hon blev kvar eftersom jobbet var så roligt.

Hon började tidigt arbeta med ekorevisioner, som görs i samarbete med polis och åklagare när man misstänker skattebrott.
— Det kändes väsentligt. Ett viktigt och spännande jobb.

Under åren som utredare har hon varit med om många tillslag mot företag som har misstänkts för skattebrott. Hon har tagit emot dödshot av misstänkta gärningsmän, men aldrig upplevt det som hotfullt.

— Jag har mer sett det som att humöret brann till hos dem. Man får ju förstå att när vi ertappar dem med händerna i syltburken så rasar jättemycket i deras värld. De kanske har skulder till andra och så har vi tagit pengarna ifrån dem. Det är mycket att fejsa och jag tycker att man måste ge dem rätt att bli upprörda. Väldigt många har gråtit och velat ta livet av sig.

Hon har hanterat hoten genom att skrika tillbaka, förklara vad ”hot mot tjänsteman” egentligen innebär och kräva en ursäkt. Och fått den.

Ett av de första tillslagen Pia Bergman gjorde tillsammans med polis fick ett efterspel som gjorde henne upprörd. En företagare hade tagit in polacker i landet, som levde i undermåliga lokaler.

— Lokalerna var fruktansvärda, de var så äckliga. De skulle sköta en djurbesättning och fick äta kycklingavfall, samma mat som djuren åt.

När polisen och Pia Bergman kom dit sprang polackerna iväg och poliserna följde efter. Pia Bergman promenerade runt på platsen och såg plötsligt en kille som gömde sig under höet. Han trodde att hon var polis, blev rädd och sträckte händerna i vädret.

— Polackerna hade blivit ditlurade och levde under bedrövliga förhållanden. Sedan blev de utvisade utan lön och personen som hade organiserat det hela fick betala ett basbelopp per person. Det är bedrövligt, så ska det inte vara, säger hon.

Problemet med papperslösa arbetare som utnyttjas har Pia Bergman stött på många gånger. I ett fall handlade det om personer från Sydamerika som plockade in provarbetare till Sverige. De fick betala för falska pass och sedan fick de 30 eller 40 kronor i timmen i lön.

— Organisatörerna utnyttjade så fult sina landsmän som var i en bedrövlig situation i hemlandet och bara försökte skaffa sig ett bättre liv. De som organiserade det hela åkte i fängelse och arbetarna blev utvisade, berättar hon.

Lösningen på utnyttjandet av papperslösa tror hon är att börja uppifrån, med beställarna, för att få dem att se till att de verkligen köper vita tjänster.
— Och vi måste kunna komma ut oanmälda till arbetsplatserna för att omöjliggöra detta, säger hon.

Inom projektet arbetar Skatteverket med att försöka förebygga svartarbete, bland annat genom att informera upphandlare om hur man kan handla på rätt sätt.

— Alla har en ansträngd budget, det finns en risk att kommuner vill ha det billigast tänkbara. Men det kan bli dyrt för kommunen och samhället i längden om pengarna går till fel människor.

Och det är inte så enkelt som att bara försäkra sig om att företaget man vill anlita har en f-skattsedel.
— De flesta brottsliga företag har en f-skattsedel, säger Pia Bergman.

Ett sätt är att begära information från Skatteverkets kontor i Härnösand. Där kan man få reda på hur mycket ett företag har betalat i arbetsgivaravgift under de tre senaste månaderna, vilket sedan kan ställas i relation till antalet anställda.

Pia Bergman säger att det finns många olika slag av ekobusar. En del har hamnat i svartarbetshärvor för att de inte har kunnat något annat och det var enda sättet för dem att försörja sig. Sedan finns det andra som vill få status och en del som inte riktigt förstått vad de har gett sig in på.

— Alla har nog förstått att det de gör inte är helt lagligt. Men det är inte så enkelt att dra sig ur när man väl har börjat samarbeta med kriminella gäng. Hela den biten tror jag inte att alla ser när de vill göra lite snabba affärer, säger hon.

I Uddevalla har två män i byggbranschen nyligen försvunnit. Polisen misstänker att de har mördats. Den ene står åtalad för grovt skattebrott och båda männen tros vara organisatörer av svart arbetskraft. Enligt polisen har båda männen kopplingar till kriminella gäng.
— Troligtvis mår de inte så bra i dag. Det gäller att passa sig för vem man leker med, säger Pia Bergman.

Trots alla upprörande människoöden som Pia Bergman har stött på under åren som utredare är det byråkratin som hon tycker är tyngst med jobbet.

— Att jag inte kan prata fritt med polisen och myndigheter och få de uppgifter som jag behöver av dem. Och att vi inte får bygga effektiva system för de uppgifter vi samlar in på grund av personuppgiftslagen och sekretess.

Hon ger inte mycket för argumentet att värna om människors integritet.
— Jag tror att vanligt folk tycker att de som utnyttjar samhället ska hindras. Det är sjukt att man skyller på en integritet som endast skyddar busar. Vad tror folk egentligen, vi har faktiskt inte resurser att ägna oss åt icke-kriminella, säger hon.

De branscher som har mest problem med svartarbete enligt Skatteverket är taxi, lager, transport, restaurang, bygg och städ.
— Så fort du har entreprenadkedjor får du ökad möjlighet att köra svart. Du kan dölja det bakom fler företag och har hela tiden någon att skylla på, säger Pia Bergman.

Men hon har sett en attitydförändring hos byggbranschen under de senaste åren.
— För tio år sedan sa bygg att ”svartarbete har vi inget problem med”. Nu erkänner man problemet och jobbar hårt för att komma tillrätta med det, till exempel genom ID06.

Själv lever Pia Bergman som hon lär. Hon köper inte några svarta tjänster.
— Jag är nog den enda på Gotland som får kvitto när jag köper hö, säger hon och skrattar.