Stigande markpriser drabbar små företag

Stigande markpriser drabbar små företag
Stockholms markpriser skjuter i höjden. Och efter de borgerligas maktövertagande i staden måste byggbolag som vill bygga bostadsrätter köpa loss marken. <br></br> — Det har lett till att små byggföretag inte har möjlighet att vara med och täv

Ett företag som har drabbats är Botrygg i Linköping. Företaget var med och lade bud på markanvisningen vid Norra Stationsgatan, men bjöd för lågt.
— Markköp blir tyngre för små företag. Man måste hosta upp mer pengar. Det hade varit lättare om det hade varit som förut, att man fick bjuda på tomträtt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg.

De mindre företagens problem har uppmärksammats av Stockholms byggmästareförening.
— Småföretagen har inte möjlighet att tävla när stan vill ha ut så mycket som möjligt för marken. De måste ligga ute med pengarna i tre eller fyra år innan de får tillbaka pengarna, säger Lars Ihse, föreningens vd.

Än värre för småföretagen blir det på grund av att planprocesserna tar längre tid.
— Stadsbyggnadskontoret saknar resurser, det har blivit en propp där, säger Lars Ihse.

Stockholms byggmästareförening ska träffa stadens exploateringsnämnd om någon månad för att få till en förändring.
— Det är viktigt för konkurrensen, utvecklingen och mångfalden att de mindre företagen kan vara med. Ett sätt att underlätta för dem skulle kunna vara att flytta fram betalningen för marken, säger Lars Ihse.

Han tror att det blir en mindre förmånlig kalkyl för byggföretagen när de måste köpa marken.
— Jag tror inte att det går att ta ut merkostnaden när man säljer till kunden, säger han.

Markpriserna i Stockholms ytterstad ligger mellan 3 000 och 13 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta. I innerstan ligger priserna ännu högre. Vid Norra Stationsgatan i Vasastan såldes marken förra året för mellan 17 650 och 18 500 kronor per kvadratmeter.
— Lösningen är att dela in anvisningarna i mindre enheter, anser Michael Cocozza.

I Henriksdalshamnen var det 50 lägenheter i varje enhet, det var ett bra exempel på hur det ska gå till. Där gick också flera anvisningar till mindre byggföretag. I Norra Stationsområdet var en enhet 200 lägenheter, säger han.

Byggjätten JM ser dock en del praktiska problem med att dela upp anvisningarna i mindre enheter.
— Vi förstår tanken att man vill öka konkurrensen. Men det ger praktiska problem. Att köpa mark och utveckla bostäder kan ta fem år och då hinner saker hända på marknaden. Då vill man kunna bedöma risker och ta beslut på egen hand, utan att vara beroende av någon annan aktör som man kanske delar garage med, säger Zdravko Markovski, chef för JM Bostad Stockholm.

— Det allra viktigaste när det gäller stadens markanvisningar är dock att de fördelas genom anbud och inte genom direktanvisning, menar Michael Cocozza.
— För få markanvisningar fördelas i konkurrens. Jag tycker att det är bättre att tävla om markpris när det gäller bo- och äganderätt alternativt den lägsta hyran för hyresrätt. Då får vi transparenta processer och en mer effektiv marknad. För många direktanvisningar leder till att byggherrarna blir för beroende av stadens tjänstemän. Direktanvisningar öppnar också vägen för korruptionsliknande tendenser, säger han.

Fakta/Markanvisningar

Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har två år på sig att ensam förhandla med staden om förutsättningarna för nya bostadsbyggen.

Markanvisningar kan ske genom att staden direktanvisar ett område eller genom anbudsförfarande. Majoriteten av anvisningarna görs genom direktanvisning. I markanvisningspolicyn anges att anbudsförfarande ska användas i så stor omfattning att staden får goda kunskaper om marknadsvärdet på mark.

Det behövs fler bostäder i Stockholm och stadens nuvarande politiska majoritet har som ambition att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden. Under perioden från 2010 till 2030 är målsättningen att ytterligare 60 000 lägenheter ska byggas.

För exploateringskontoret, vars nämnd fördelar markanvisningar, innebär detta att 3 000 lägenheter per år ska föras fram till markanvisning mellan 2007 och 2010.

I markanvisningspolicyn står att staden vid valet av byggherre bör verka för att konkurrensförhållandena på marknaden främjas, till exempel genom att uppmuntra nya företag att etablera sig i Stockholm.

Tomträtt eller markköp

I den nuvarande markanvisningspolicyn ska marken för hyresrättslägenheter antingen säljas till marknadsvärde eller upplåtas med tomträtt. Marken för bostadsrättslägenheter ska säljas till marknadsvärde.

I den förra majoritetens markanvisningspolicy rådde det omvända förhållandet. Där var tomträtt obligatoriskt för mark som skulle hysa hyresrättslägenheter, medan marken för bostadsrätter kunde upplåtas med tomträtt eller genom markförsäljning.

Relaterade artiklar

Vinstvarning från NCC
”Utvecklas man inte, så avvecklas man”
Krigets påverkan är både direkt och indirekt
NCC köper danskt entreprenadföretaget