Studie för effektivare återvinning

Studie för effektivare återvinning
Det är inte lätt att få spårbarhet för vilka material som finns i en gammal fastighet när den rivs. Arkivfoto: Susanne Bengtsson.

Byggprocessen genererar cirka nio miljoner ton bygg- och rivningsavfall per år.

Avsaknad av standardiserade processer, komplicerad bygglogistik och brister i spårbarhet försvårar arbetet med återvinning.

Projektet Constructivate har inletts för att skapa en mer effektivt återvinning av avfall.

Byggsektorn står för Sveriges, efter gruvnäringens, största avfallsmängder – cirka nio miljoner ton per år, enligt siffror från Naturvårdsverket. Bara hälften återvinns. Dessutom klassas 800 000 ton som farligt avfall.

Det fyraåriga projektet Constructivate, som är en del i forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II, har precis startat upp. Med projektstöd på åtta miljoner kronor från Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, är syftet att se över hur man kan uppnå en mer resurseffektiv återvinning av bygg- och rivningsavfall och öka användningen av sekundära material i byggindustrin.  

Utmaningarna i Sverige är, enligt Johan Felix vid Chalmers Industriteknik, som leder projektet, flera. Till exempel så finns oklarheter i hur vi ska tolka lagstiftning och regelverk samt i myndigheters uppföljning. Dessutom saknas standardiserade processer för olika material, bygglogistiken är komplicerad och tidplanerna i projekten tajta.

– En stor utmaning för branschen är att det är svårt att komma upp i volymer för vissa material, vilket gör att återvinningen blir kostsam. Ökningen av modulärt byggande gör att byggavfall inte alltid skapas på byggarbetsplatsen, säger Johan Felix. 

För återvinning av metall finns idag väl fungerande processer. Men för andra material fungerar det sämre. Två materialströmmar har identifierats som extra intressanta att följa: Betong och plast. Betong och cement utgör en stor del av det samlade avfallet. Plastmaterial återvinns i alltför  liten utsträckning i dag.

– Det är material där vi tror att vi kan bli konkreta och hitta lösningar. Vi kommer att göra fallstudier ute på byggarbetsplatser, säger Johan Felix.

 Att bygga grönt och hållbart har blivit en konkurrensfördel för byggföretagen. Livscykelanalyser inkluderar byggmaterial och avfall. Materialfrågan ser Johan Felix inte som något stort problem. 

– Rivningsavfall är ett större bekymmer eftersom det inte är lätt att få en spårbarhet för vilka material som egentligen finns i en gammal fastighet när den rivs många år senare. 

Forskningsprogrammet ska presentera sina resultat 2019.
 
 

FAKTA AVFALLSSLAG

Material                                                   ton/år

Jordmassor                                               5 340 000

Mineraliskt  (betong, sten)                      1 180 000

Muddermassor                                         1 170 000

Metaller                                                      330 000

Träavfall                                                     250 000

Övrigt avfall                                                  70 000

Hushållsliknande avfall                                24 000
 

Källa: Naturvårdsverket