Tomma lokaler blir bostäder

 
  • Lokalerna i bottenplanet på Brf Skellefteåhus 7 har tidigare varit allt från skolmatsal till vapenaffär. Nu har det byggts om till fyra lägenheter. Foto: Riksbyggen

    Lokalerna i bottenplanet på Brf Skellefteåhus 7 har tidigare varit allt från skolmatsal till vapenaffär. Nu har det byggts om till fyra lägenheter. Foto: Riksbyggen

Föregående
Nästa
 
I coronapandemins spår har helt nya behov uppkommit samtidigt som andra behov har ökat eller minskat. Fastigheter som idag används av företag kan till exempel komma att omvandlas till bostäder. Totalt finns närmare 1,4 miljoner kvadratmeter ledig kontorsyta i storstäderna i dagsläget.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över förutsättningarna för en omvandling av kontor- och handelslokaler till bostäder.

Ett flertal handelscentrum upplever nu att besöksflödena nästan har avstannat, butiker sätter upp skyltar att de ska upphöra och fler butikslokaler gapar tomma.

Pandemin har också bidragit till att andra branscher överväger att göra distans- och hemarbete till ett permanent inslag, vilket kan innebära att det finns företagslokaler som istället kan användas till bostäder.

Regeringen ger nu Boverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att omvandla lokaler till bostäder,

– Regeringen vill se att det befintliga fastighetsbeståndet används på bästa sätt, och att användningen för en och samma byggnad är flexibel. Det är inte minst viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv och för att skapa fler bostäder för unga vuxna och studenter, säger bostadsminister Per Bolund.

Riksbyggen är en av de aktörer som menar att det här är ett steg i rätt riktning.

– Vi välkomnar uppdraget. Det är positivt att regeringen undersöker olika möjligheter att öka antalet bostäder, så fler människor kan skaffa en egen bostad. Men det som är viktigt är att vi får riktiga lägenheter, så vi inte bygger ut marknaden för andrahandsuthyrning. Det här skulle absolut kunna vara ett sätt att skapa fler lägenheter, säger Johanna Ode bostadspolitisk expert och verksamhetsutvecklare på Riksbyggen.

Hon tror dock inte att alla lägen kommer att vara intressanta för detta.

– Det kan till exempel vara lägen som idag är helt gjorda för biltrafik och inte för kollektivtrafik, eller stora kontorskomplex. Ibland kan mindre projekt vara intressanta - men det beror på vad Boverket föreslår för åtgärder så det är svårt att säga. Vi vet inte heller hur många fastigheter och lokaler som blir lediga, detta är långt ifrån slutet av pandemin.

Hon berättar om en fastighet i Skellefteå där de nyligen arbetat med ett omvandlingsprojekt, där lokalerna i bottenplanet byggdes om till bostäder.

– Där skapade vi fyra nya lägenheter i lokaler som inte användes längre. Eftersom det var ett befintligt bestånd så kunde man hålla nere månadsavgifterna också.

Anna Denell, som är hållbarhetschef på Vasakronan, ser miljövinster med att bygga om istället för att bygga nytt.

– Att ställa om byggnader är en naturlig del av vår verksamhet och någonting som görs löpande för att möta efterfrågan när förändrade behov uppstår i samhället. Corona-pandemin är ett exempel på detta och ett uttryck för att behoven och efterfrågan ibland kan förändras snabbt. Därför välkomnar vi Regeringens uppdrag till Boverket. Det behövs en översyn av nybyggnadsreglerna för att förenkla konvertering mellan olika användningsområden. Ur ett resursperspektiv är det klokt att inte låta lagstiftningen omöjliggöra ombyggnad och konvertering till annan användning.

Hon menar att det är viktigt att förlänga livslängden på varje befintlig kvadratmeter.

– Att bygga ett nytt kontorshus kräver nämligen mer än ett ton material där merparten av materialen typiskt sett kommer från icke förnybara naturresurser. Byggande orsakar dessutom cirka ett halvt ton Co2 per producerad kvadratmeter. Det är därför både viktigt och klokt att möjliggöra konvertering av byggnader till alternativa användningsområden för byggnader som riskerar att bli och stå vakanta på grund av till exempel minskad efterfrågan.

Även hon ser att vissa fastigheter kommer att vara mer intressanta än andra.

– Exakt vilka hus som lämpar sig för konvertering kommer även fortsättningsvis att vara en sammanvägd bedömning av läge, byggnadens struktur och tekniska egenskaper samt såklart marknadens efterfrågan på det nya användningsområdet.

Det är mycket som förändras just nu i samhället, det är något som Alexandra Hagen, VD på White arkitekter, ser som något självklart. Många bostadsfastigheter i Stockholms innerstad omvandlades tidigare till kontor och annat när det fanns ett behov.

– Nu slår pendeln åt ett annatt håll. Hur vi använder stadens byggnader i takt med att vår livsstil förändras – det har vi gjort ända sedan vi började bygga städer.

En blandning av bostäder och kontor tror hon skulle öka livskvalitén för många, eftersom pendlandet då minskar.

– I områden där man har renodlat handel och kontor så kanske man behöver få in fler bostäder för att få en tryggare miljö. Bostäder ger liv i staden kvällstid och handel, kultur och kontor ger liv dagtid. Kvarter som lever dygnet runt skapar en tryggare miljö.

Butikerna tror Alexandra Hagen kommer bli mer som showrooms, eftersom vi handlar på nätet, och det kan vara fler aktörer på liten yta.

– För om handeln kommer att handla om lagerhållning av varor, då kanske vi inte behöver ha det centralt inne i stan.

Ur ett hållbarhetsperspektiv så tycker hon att vi behöver bli bättre på att använda de ytor som finns.

– Vi bygger många hus som har ett syfte. Men på kontor till exempel, så vet vi att de är lågt belagda, det är sällan det är riktigt fullt - hälften är ute i möten och annat. Vi behöver helt enkelt ställa om våra fastigheter till en annan täthet. Vi ska använda dem mer effektivt och dela dem över dygnet. En byggnad som står tom bidrar till minskat stadsliv. Man får mer liv all around the clock om flera delar fastighet och lokal. Som VD för ett arkitektkontor menar jag att en av våra största uppgifter är att avstå från att bygga nytt och istället lägga vår kreativitet på att omforma och använda det vi har bättre, säger Alexandra Hagen.

Lediga kontorsytor:
 
Stockholm

Vakanta kontor fram till 2020-12-31; 1 044 000 kvm

Kommande utbud från 2021-01-01 och framåt; 493 000 kvm, varav 274 000 kvm under 2021

Göteborg

Vakanta kontor fram till 2020-12-31; 165 000 kvm

Kommande utbud från 2021-01-01 och framåt; 159 000 kvm

Malmö

Vakanta kontor fram till 2020-12-31; 153 000 kvm

Kommande utbud från 2021-01-01 och framåt; 47 000 kvm

Källa: CityMark Analys

 

Taggar

Kontor

 
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se