Nyheter

881 miljarder till infrastruktursatsningar

Infrastrukturminister Eneroth
Infrastrukturminister Tomas Eneroth. Foto: Ninni Andersson/Regeringen

Nya stambanor, satsningar på underhåll av vägar, pengar till isbrytare och utbyggnad av cykelbanor – det var några av investeringarna som lyftes fram när regeringens nya nationella plan för infrastruktursatsningar presenterades. Totalt ska 881 miljarder satsas de kommande tolv åren.

– Vi bygger ihop hela landet för att skapa jobb, hopp och framtidstro, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister.

Den nya nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2022-2033 har varit omdiskuterad sedan Trafikverket lämnade sitt förslag i november 2021. Satsningarna har mött motstånd från vissa oppositionspartier men ramen för investeringarna godkändes av riksdagen tidigare i våras. Totalt innebär den nya nationella planen att regeringen skjuter till 881 miljarder kronor till utbyggnad och underhåll av infrastruktur.

– Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Satsningar för miljarder

Den ekonomiska ramen till satsningarna omfattar 799 miljarder kronor. Därutöver tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna fördelas med 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

– Vi måste påskynda investeringarna för att möta klimatutmaningen och näringslivets behov av ökade transporter. Det är viktigt att alla inblandade aktörer runt om i landet kan lita på att lagt kort ligger och därför känns det bra att det finns ett brett stöd i riksdagen för satsningarna, säger Tomas Eneroth.

När det gäller utbyggnaden av järnvägen i södra Sverige så är det inte längre höghastighetståg som är i fokus. Infrastrukturministern lyfter i stället fram satsningarna på nya stambanor. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping.

– Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner. Det är inte helt avgörande om tågen kan köra i 250- eller 320 kilometer i timmen. Det viktiga är att vi bygger nya stambanor annars kommer vi få problem med kapaciteten i tågnätet, fortsätter Tomas Eneroth.

Utbyggnad av järnvägen

I norra Sverige tidigareläggs flera järnvägsprojekt, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan. Enligt infrastrukturministern är satsningarna ett led i att möta näringslivets efterfrågan av mer transporter.

– Norrbotniabanan är en av landets viktigaste satsningar. Tidigare investerade man ofta i infrastruktur för att stötta arbetsmarknaden runt om i landet. Nu gör vi kraftiga satsningar för att möta näringslivets behov inte minst i Norrbotten. Vi behöver öka kapaciteten både i järnvägsnätet och vägnätet, säger han.

Vägnätet kommer också få sin beskärda del av satsningarna i den nya nationella planen. Utöver de 197 miljarderna till drift och underhåll kommer 47 miljarder att investeras i nya vägar. Bland annat tvärförbindelse Södertörn, förbifart Skellefteå och förbifart Mariestad.

– Jag åker mycket bil och jag vet att det finns ett stort behov både av underhåll och nyinvesteringar för att öka tillgängligheten i hela landet. Vi behöver också smartare transporter för att minska klimatpåverkan och där är elektrifieringen en viktig del för att nå ambitionen med nettonoll-utsläpp 2045.

Cykelbanor och isbrytare

Vid sidan av de stora satsningarna på järnvägar och vägar kommer regeringen även att investera i nya cykelbanor. Trafikverket får i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor till en särskild pott för cykelåtgärder.

– Det här är den största satsningen på cykling i den nationella planen någonsin. Det är viktigt för att nå klimatmålen att det finns alternativ till bilen runt om i landet, säger Tomas Eneroth.

Sjöfarten får också del av regeringens miljardregn och infrastrukturministern utlovar tre nya isbrytare. Det är första gången det finns nya isbrytare med i den nationella planen för transportinfrastruktur.

Den nya nationella planen innebär de största satsningarna på infrastruktur någonsin i vårt land. Med så enorma belopp i nya investeringar finns det en uppenbar risk för ökade kostnader. Skenande priser på drivmedel och byggmaterial kan snabbt få miljarderna att rulla. För att motverka att kostnaderna skenar har Trafikverket fått infrastrukturminsiternas uppdrag att jobba aktivt med kostnadsreducering.

– Jag är smålänning och vi har ju ett rykte om oss att hålla i pengarna. Och även om det rör sig om investeringar på flera hundra miljarder ska varje krona räknas. Jag har varit tydlig med att Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder, säger Tomas Eneroth.

Namngivna investeringar i planen

Namngivna investeringar är de projekt som kostar mer än 100 miljoner kronor. Bland satsningarna på namngivna investeringar finns exempelvis:

  • Utbyggnad av Ostkustbanan. Projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan förstärks jämfört med Trafikverkets förslag. Satsningarna innebär att åtgärderna kan genomföras tidigare än i Trafikverkets förslag.
  • Medlen utökas betydligt för Sydostlänken, dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås. Regeringen har också lagt till helt nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien.
  • Regeringens satsning på nya stambanor fullföljs. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner.
  • Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan.
  • Satsningen på E4 förbifart Skellefteå utökas.
  • Regeringen satsar på vägnätet genom E22 Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd. Dessutom har regeringen lagt till ombyggnad av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv till mötesfri landsväg och Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten. Tvärförbindelse Södertörn fullföljs.
  • Nya isbrytare för att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige. Det är första gången det finns nya isbrytare med i den nationella planen för transportinfrastruktur.
  • Hjulstabron (Mälaren/Rv 55) byggs om för att underlätta för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
  • Farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå muddras för att möjliggöra för större fartyg.
  • Slussarna i Trollhättan och Södertälje uppgraderas.
logo
Samuel Karlsson