Byggstart för miljardinvestering i Luleå

Nytt stålverk för minskade utsläpp.
SSAB
SSABs vd Johnny Sjöström och Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch. Foto: SSAB

Startskottet för bygget av SSABs nya stålverk i Luleå markerades med ett symboliska första spadtaget. Den planerade omställningen ska stärka bolagets långsiktiga konkurrenskraft och väntas minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med sju procent.

Byggstarten är en historisk milstolpe i övergången till fossilfri ståltillverkning. Driftstarten är planerad till slutet av 2029.

– Idag skriver vi historia för svensk industri. Den här satsningen befäster Sveriges ställning som ledande industrination och visar att vi möter klimatutmaningarna med banbrytande innovation och starkt industriellt ledarskap, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. 

SSABs nya stålverk ersätter dagens masugnsbaserade produktion och kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år. Stålverket utrustas med två ljusbågsugnar, avancerad sekundärmetallurgi, ett integrerat varmvalsverk och kallvalskomplex.

-Vi bygger världens mest elektrifierade stålverk som kombinerar spjutspetsteknik på ett unikt sätt. Det är en investering i både konkurrenskraft och klimat. Med den nya tekniken får vi lägre kostnader, kortare ledtider och bättre förmåga att hantera variationer i efterfrågan. När vi stänger den nuvarande produktionen kommer vi i stort sett ta bort våra koldioxidutsläpp i Luleå, säger SSABs vd Johnny Sjöström.

Totalt uppgår SSABs investering i Luleå till 4,5 miljarder euro och omfattar även ett kallvalsverk, avancerad galvanisering och kontinuerlig glödgning.

Fakta om stålverket 

  • Produktionen baseras på modern teknik med två elektriska ljusbågsugnar, avancerad sekundärmetallurgi och energieffektivt direktvalsverk samt ett kallvalsverk.
  • Det färdiga stålformatet utgörs av varmvalsad bandplåt med en tjocklek från 1,3 till 25,4 millimeter, en bredd upp till 2100 millimeter och en coil-vikt som kan nå upp till 40 ton.
  • Som råmaterial kan bland annat fossilfri järnsvamp och återvunnet skrot användas, vilket bidrar till en betydande klimatnytta.
  • Den beräknade utsläppsminskningen uppgår till cirka 3 miljoner ton koldioxid per år – motsvarande ungefär sju procent av Sveriges totala utsläpp. Produktionsstarten är planerad till slutet av 2029.

Läs också