Byggsektorn är – och förblir – Europas ryggrad. Men det är akut brist på byggnadsarbetare i hela Europa.
Vi måste därför riva hindren, göra branschen mer attraktiv och förstå att EU är en gemensam arbetsmarknad. Annars blir frågan inte om vi får en byggkris, utan hur dyr den kommer bli.
Jag har arbetat i många år med arbetskraftsrörlighet inom byggsektorn i Europa. Genom EHRAB, som är medlem i EURES och en del av ELA (European Labour Authority), arbetar vi varje dag med cross-border placement – att matcha människor med jobb över landsgränser. Det har gett mig en unik inblick i hur arbetsmarknaden fungerar i praktiken.
Och jag kan konstatera: jobben finns. Men händerna som kan bygga saknas.
En paradox i Europas byggsektor
Byggindustrin är avgörande för hela vår ekonomi. Den motsvarar omkring 11 procent av EU:s totala BNP och är därmed den tredje största sektorn i unionen. Men trots denna tyngd brottas byggsektorn med stora kompetensbrister.
Enligt den senaste EURES-rapporten finns det akut brist på byggnadsarbetare i hela Europa. Elektriker, murare, rörmokare, svetsare, betongarbetare – listan kan göras lång. Det saknas tiotusentals yrkespersoner i varje kategori. Bara inom EU behövs över 100 000 fler elektriker och 80 000 fler murare för att klara behoven.
Samtidigt utbildas det för få, och unga lockas inte in i yrkena i den takt som behövs. Det blir allt tydligare att byggbristen inte bara är en fråga om antal – det är ett strukturellt problem.
Nato, försvaret och infrastrukturen
Utvecklingen förstärks dessutom av Natos krav på att medlemsländerna ska lägga 5 procent av BNP på försvaret, där 1–2 procent ska gå till infrastruktur. Det handlar om vägar, hamnar, järnvägar och militära baser. Det är enorma satsningar – och de ska genomföras parallellt med bostadsbyggande och energiomställning.
Frågan är: vem ska bygga allt detta?
När kronan skrämmer bort arbetskraft
Som svensk ser jag också en annan oroande trend. Vår försvagade krona gör Sverige mindre attraktivt för utländska arbetare. Vi på EHRAB har sett hur duktiga yrkesarbetare väljer bort Sverige till förmån för länder med euro som valuta. När lönen blir mindre värd här jämfört med i Tyskland eller Nederländerna blir konkurrensen stenhård.
Byråkrati som bygger murar
Och även när det finns vilja att arbeta över gränserna möts vi av byråkratiska hinder. Kraven på ID06, säkerhetsutbildningar som heta arbeten, säkra lyft, bomlift och fallskydd är viktiga för arbetsmiljön – men de är inte harmoniserade i EU. Varje land har sina egna regler och certifikat. Det innebär att en polsk betongarbetare eller litauisk elektriker inte automatiskt kan använda sina kvalifikationer i Sverige.
Resultatet blir att vi skapar barriärer istället för broar, mer arbete och högre kostnader – när vi i själva verket borde göra det enklare att röra sig över gränser.
Regeringen måste ta sitt ansvar
Här har den svenska regeringen en viktig roll. Det räcker inte att tillfälligt höja rot-avdraget – det har marginell betydelse. Vi måste tänka större. Sverige borde vara mer handlingskraftigt och stötta byggsektorn i rätt riktning. Låt oss stärka industrin för framtiden, istället för att lappa och laga.
Byggbranschen är dessutom en av få branscher som påverkas i en mindre grad av AI-vågen. Medan andra industrier effektiviserar med digitalisering och automatisering, är byggyrkena fortsatt starkt beroende av människor med rätt kompetens. När AI blåser fram som en storm i vissa sektorer, har byggsektorn snarare möjlighet att stärka sin position om arbetskraften.
Min slutsats
Byggsektorn är – och förblir – Europas ryggrad. Den är vår tredje största näring, en motor för BNP och nu också avgörande för framtidens försvarsförmåga. Men utan människor som kan mura, gjuta betong, svetsa, dra el eller leda komplexa projekt stannar utvecklingen.
Jag ser det varje dag i mitt arbete att projekten finns inom Europa. Men vi måste riva hindren, göra branschen mer attraktiv och förstå att EU är en gemensam arbetsmarknad. Annars blir frågan inte om vi får en byggkris, utan hur dyr den kommer bli.
/Benjamin von Jahf,
vd på EHRAB
