Ett trasigt elverktyg behöver inte vara ett dött elverktyg. Ändå är det precis vad många tror, och slänger verktyget i stället för att ge det en chans till. Den föreställningen vill Catrine Rudbäck Sageryd, som driver Mekina och reparerar elverktyg, ändra på.
– Det finns både en ekonomisk och en klimatmässig vinst i att reparera ett trasigt verktyg, säger hon.
I en lite anonym byggnad i ett industriområde i Solna ligger Mekina som är Sveriges största verkstad för reparationer av elverktyg. Varje år lagar man 14 000 maskiner och man är garantiverkstad åt 20 av de största varumärkena på marknaden. Men verksamheten kunde lika gärna varit stängd och igenbommad om inte Catrine Rudbäck Sageryd fått upp ögonen för bolaget. Hon la ett skambud på inkråmet 2013 när företaget hade gått i konkurs.
– Det var egentligen inget fel på affärsidén men verksamheten hade fått dåligt rykte. I princip fick vi börja om från noll. Det fanns en lokal och en kundlista som inte gick att bygga något på eftersom de inte ville återvända. De tre första åren handlade mycket om att städa upp och bygga upp förtroendet med kunderna igen, säger hon.
Det var hennes pappa, Kjell Andersson, med mångårig erfarenhet från byggbranschen, som tipsade Catrine om företaget. Hon hade tidigare erfarenhet av att driva två bolag i Bangkok och hade ett eventföretag i Stockholm.
– Jag var lite trött på det jag gjorde och tyckte det var intressant att ge mig in i en mansdominerad bransch. Jag lockades också av hållbarhetsaspekten i verksamheten, säger hon.
En vändpunkt kom när hennes pappa gick med i verksamheten. Han hade både nätverket och kunskapen från byggbranschen samtidigt som Catrine visste hur man får lönsamhet i ett bolag.
– Vi kompletterade varandra väldigt bra. Jag hade drivit bolag tidigare, han hade djup kunskap om branschen. Tillsammans kunde vi bygga något som ökade förtroendet hos kunderna.
Efter de tuffa första åren har Mekina blivit något av en framgångssaga. Företaget har uppmärksammats av Dagens industri och utsetts till gasellföretag flera år i rad för sin snabba tillväxt. Catrine Rudbäck Sageryd har utsetts till Årets företagare i hela Stockholms län 2023 för sitt långsiktiga entreprenörskap, sin hållbarhetsmission och sitt engagemang för att inspirera och stärka andra företagare. Men trots det är ett av företagets stora utmaningar att öka kännedomen för verksamheten i byggbranschen.
– Det är enklare att bara kasta ett trasigt verktyg i en container och köpa nytt om man blundar för priset. Det är en vana inbyggd i ryggmärgen. Det gäller inte bara vår bransch utan det handlar mer om ett levnadssätt. Vi öppnar inte upp saker som går sönder och försöker laga dem. Det finns en stor okunskap. Vi måste berätta om livstidsförlängningen, hur stor besparingen är och vilka positiva effekter det får för hållbarhetsperspektivet att reparera istället för att slänga, säger hon.
Idag har Mekina 17 anställda och förra året tog man in Johan Elerud som vd för att driva företagets utveckling framåt. Han ser möjligheter att utveckla företaget.
– Det är en väldigt liten andel elverktyg som repareras idag. För några år sedan gjorde vi en beräkning och kom fram till att det var en procent av alla verktyg som finns ute som reparerades. Det är möjligt att det är lite högre idag men det finns en stor potential att få verksamheten att växa, säger han.
I mars i år lanserade Mekina sin nya webbsida där man gjorde det möjligt för företag ute i landet att registrera trasiga maskiner som sedan skickas in för reparation.
– Inflödet av maskiner har ökat. Viljan finns men vi behöver göra det enkelt och lönsamt för kunden. Vårt största problem är att man inte känner till att det är värt att reparera. Det är ett kunskapshål. Man tror att det är väldigt dyrt och man vet inte vart man ska vända sig, säger han.
Enligt Johan Elerud jobbar man med att öka medvetenheten ute på byggföretagen och i kommunerna.
– Vi försöker ha dialog med miljöstrateger och beställare. För oss är miljöaspekterna viktiga men det är svårare att sälja in till kunderna än besparingsargumentet. Vi har en bit kvar på den svenska marknaden, säger han.
Upphandlare spelar en avgörande roll bland kommunala aktörer och samhällsbyggare där skattebetalarna är med och finansierar projekten. Idag finns det inget krav på att man ska försöka reparera verktyg innan man slänger och köper nytt.
– Många byggbolag har ingen egen hållbarhetsexpert eller miljöstrateg. Om man har tur finns det någon på finanssidan som håller koll på kostnaden för elverktyg. Men du kan inte stanna av bygget och vänta på att ett trasigt verktyg ska bli reparerat. I de flesta fall behöver man köpa nytt direkt men man måste inte slänga den gamla maskinen för det. Man kan reparera och återföra den till maskinflottan när den är lagad, säger han.
Mekina har ökat omsättningen gånger åtta sedan Catrine tog över företaget. Utan att man satsat på marknadsföring. Allt bygger på att ryktet spridit sig i branschen.
– Fram till nu har företaget växt lika mycket på reparation som försäljning i butiken. Vårt fokus framåt är på reparationssidan. Det är där vi ska växa och femdubbla verksamheten, säger Johan Elerud.
Hur många gånger det är värt att reparera ett elverktyg beror helt på vad det är för typ av maskin. Om det är en konsumentprodukt eller proffsmaskin, vad det är för prisklass men också hur det använts.
– I vissa fall är det aldrig värt att försöka laga en trasig maskin. Om du haft den ute i regnet och inte tagit hand om dina verktyg kan det vara för stora åtgärder som krävs för att reparera och då blir det för kostsamt. Men vi har ett exempel på ett hyrbolag som räknade på sin flotta med elverktyg och de kom fram till att det var värt att reparera maskinerna fem gånger, säger Catrine.
Med ett elverktyg som kostar 1500 kronor räknar man en besparing på 30 procent vid en reparation i jämförelse mot att köpa nytt. Är det ett sågbord som kostar 15 000 kronor kan det vara värt att laga många gånger. En spikpistol som kostar 1600 kronor att reparera och som har ett nypris mellan 5000 till 10 000 kronor kan vara värt laga flera gånger och ändå tjäna på det i längden.
– Det handlar också om vilka krav du ställer på dem som använder verktygen. Där ser vi en stor skillnad mellan företagen. Om du knyter verktygen till en viss anställd blir de också mer måna om att ta hand om dem. De ligger inte ute när de regnar och man blåser rent dem från smuts. Där är små bolag bra. De ser till att verktygen blir mer personliga för de anställda, fortsätter hon.
Men allt går inte att laga – och det som inte går att reparera plockas isär, sorteras och skickas vidare till återvinning. Mekina har inga planer på att själva sälja renoverade maskiner, men de ser gärna att någon annan tar chansen att bygga upp en sådan verksamhet.
– Här finns en verklig möjlighet för andra bolag inom den cirkulära ekonomin, att reparera och sälja våra maskiner vidare till privatpersoner, eller samla in reservdelar för återbruk. Vi hoppas kunna bygga fler led i kedjan, där fler aktörer gör något vettigt av det vi inte längre behöver. Det skulle kännas riktigt bra om någon ville komma och ta hand om vårt skrot och ge det nytt liv, säger Catrine Rudbäck Sageryd.
I slutändan handlar det om att ta hand om de resurser som redan finns. Bort från slit och släng, mot återbruk som är både lönsamt och bra för miljön, menar hon.
