Regeringens infrastrukturproposition på 1 171 miljarder beskrivs som en ”historisk” satsning. Den ligger till grund för framtagandet av den nationella planen för 2026-2037, ett arbete som Trafikverket nu påbörjar. Frågan är om pengarna räcker och var i landet åtgärdsbehoven är störst?
I propositionen går 210 miljarder till drift och underhåll av järnvägen, 354 miljarder vigs till underhåll av statliga vägar och 607 miljarder till utveckling av transportinfrastruktur. Regeringen föreslår också att förvaltningskostnader på 59 miljarder kronor flyttas från anslag för utveckling och vidmakthållande till Trafikverkets förvaltningsanslag. Tillkommer gör även medel från till exempel trängselavgifter och banavgifter, vilket gör att den totala summan för transportinfrastrukturen landar på 1 315 miljarder kronor.
Under hösten förväntas riksdagen klubba igenom propositionen och därefter ges Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram den nya nationella infrastrukturplanen.
Felicia Danielsson är presskommunikatör på Trafikverket.
Järnvägar och vägar
Var i landet är behovet stort att investera i drift och underhåll av järnvägen?
– Behoven är spridda över hela landet och det pågår en upptrappning av reinvesteringsåtgärder där det kommande år planeras åtgärder inom samtliga teknikområden, och där arbetena planeras in med hänsyn till hur det påverkar kapaciteten för transporter av resenärer och gods. Utpekade stråk med större arbeten kommande år är Västra stambanan och Malmbanan. Behoven är särskilt stora inom signal- och elområdena.
Var är behovet stort och kanske mest akut för underhåll av vägar?
– Även här är behoven spridda över hela landet och på såväl hög- som lågtrafikerade vägar. Volymmässigt finns de största behoven inom området vägyta/ vägkropp det vill säga beläggning, vägunderbyggnad och avvattning. Behov finns dock även inom teknikområdena byggnadsverk (broar/tunnlar), infrateknik och vägutrustning.
Kommande satsningar inom infrastruktur
Vilka utvecklingsprojekt vet ni i dag kommer att bli aktuella mellan 2026-2037?
– Vi kan inte svara heltäckande på den frågan eftersom vi står inför en planrevidering, men i gällande nationell plan finns i storleksordningen 200 namngivna objekt varav drygt hälften är så långt framskridna i planeringen, alternativt kringgärdade av sådana krav, att de får antas bli aktuella under den kommande planperioden.
Hur långt har ni kommit med införandet av det nya signalsystemet ERTMS och vad beräknas den kostnaden bli för perioden 2026-2037?
– När det gäller införandet av ERTMS har delar av Malmbanan utrustats för ordinarie drift. Dessutom finns tre så kallade pilotbanor där systemet testas och tillämpas under trafikala förhållanden. I Trafikverkets inriktningsunderlag från januari 2024 anger vi att de totala satsningarna för ERTMS bör uppgå till drygt 42 miljarder kronor för planperioden 2026–2037. Medlen behövs både för reinvesteringar och för teknikutvecklingsobjekt, varför 20 miljarder föreslås inom vidmakthållande och drygt 22 miljarder inom utvecklingsanslaget.
Hur långt räcker pengarna?
Vad tycker ni om infrastrukturpropositionen, räcker pengarna?
– Vi recenserar inte propositionen men i Trafikverkets inriktningsunderlag från januari 2024, som propositionen baseras på, gjorde verket bedömningen att en ekonomisk ram av det slag som regeringen nu föreslår räcker till att återta stora delar av eftersatt underhåll på både väg och järnvägssidan, men även till att genomföra investeringar i den gällande planen och att det dessutom finns visst utrymme för nya investeringar.
Nationella planen för transportinfrastruktur:
- Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen för järnvägar, vägar samt sjö- och luftfart ska underhållas och utvecklas.
- Planen sträcker sig tolv år framåt, eller annan period om regeringen beslutar om det, och en ny reviderad plan tas fram vart fjärde år.
- Planen omfattar idag: drift och underhåll samt riktade miljöåtgärder i hela det statliga vägnätet investeringar och trimningsåtgärder på statliga järnvägar och nationella stamvägar investeringar i sjöfart (farleder och slussar), och regionala länsplaner.
