Nyheter

”All arkitektur är politik”

Han är arkitekten som kallat Stockholm för ett pudrat lik och föreslagit 500 skyskrapor i huvudstaden. Nu har Anders Wilhelmson vänt blickarna mot tredje världen. <br></br> — Det är klart att arkitekter kan förändra världen. Vi gör det hela ti

— Du kanske inte ska fota åt det här hållet. Det är så rörigt. Det ska se bra ut.

Att träffa Anders Wilhelmson, verksam arkitekt på Wilhelmson arkitekter och professor på KTH:s Arkitekturskola i Stockholm, är lite som att träffa en popstjärna, med full koll på vad som är representativt, för sig självt och för kontoret.

Just kontoret, i en sliten malmbyggnad, ligger insprängt bland betydligt färskare bostadshus i Hammarby sjöstad i Stockholm. Intrycket av en arkitekt med stjärnstatus förstärks av den tystlåtna, men febrila aktiviteten när Byggvärlden kommer på besök.

— Vi jobbar både lokalt med mindre saker och med betydligt större projekt, förklarar Anders Wilhelmson.

Ett sådant större projekt, och det som numera upptar det mesta av Anders Wilhelmsons tid, är arbetet med Peepoo bag, en mobil toalett som ska omvandla mänsklig avföring till gödsel.

— Det handlar om att direkt sluta påsen och sedan rena avföringen från bakterier med ammoniak och göra det ofarligt. Påsen kan sedan förmultna med avföringen, förklarar han.

Idén med den mobila toaletten föddes 2005. Då var Anders Wilhelmson professor på Kungliga konsthögskolan, KKH, i Stockholm. Inom projektet Contested Space fick studenterna fördjupa sig i staden som en arena med motstridiga intressen. I projektet ingick resor ut i världen, bland annat till slumområden.

— Där fanns det många engagerade människor men det som provocerade mig var att lösningen från de styrande ofta var slumsanering, alltså att man river rubbet och bygger hyreskaserner. Arkitekter är ofta inblandade i detta. Men tak över huvudet är lättast att ordna för de boende i slummen. Svårare är det att få rent vatten och att lösa sanitetsproblemen. Det sa de boende till oss, men bland arkitekter är det inte fint att arbeta med detta, säger han.

Efter resorna utvecklade han tillsammans med arkitekten Camilla Wirseen samt forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges lantbruksuniversitet, den grönvita kiss- och bajspåsen. Fram till i dag har den testats i större skala i Nairobis slumstad Kibera. Patent togs 2007 och lanseringen sker genom företaget Peepoople.

Vad är din drivkraft i detta projekt?
— Jag vart personligt berörd när jag åkte på de här resorna med mina elever. Nu är drivkraften att få detta genomfört. Jag vill kunna känna att någonting har en betydelse bortom mig själv. Sedan har jag en generell drivkraft i min karriär: jag triggas av att lösa frågor. Här på kontoret är vi probleminriktade.

Just är probleminriktad kan också sägas vara ett ord som följt Anders Wilhelmsons karriär. Åtminstone om man ska tro det som sagts i medier. Anders Wilhelmson benämns ofta som en outsider inom den svenska arkitekturvärlden och ska bland annat ha kallat Stockholm för ett pudrat lik med ett fegt arkitekturklimat. I dag tycks han vara något trött på mediebilden av sig själv som en outsider men vidhåller sitt påstående om ett fegt arkitekturklimat.

— All arkitektur är politisk. I ett litet land kan det leda till en rädsla för att sticka ut bland arkitekter.

Du menar att det kan innebära förlorade uppdrag?
— Det var du som sade det.

Själv har Anders Wilhelmson gång på gång föreslagit olika, mer eller mindre spektakulära byggprojekt, inte minst det som inbegrep cirka 500 höghustorn runtom i huvudstaden. Nu blev det ingenting av det förslaget. Eller av många andra heller för den delen. En del har sagt att han förlorat projekt på grund av sin kompromisslöshet.

— Det sägs så ja. Tävlingen om nya Slussen är ett sådant exempel. Där krävdes det att man accepterade premisser om hur trafiken ska flyta. Själv är jag övertygad om att en sådan som Norman Foster kommit fram till ett helt annat förslag utan dessa premisser, säger han.

Han håller dock inte med om att han är en outsider.
— Nej, nej. Jag är en insider. Jag får vara med i den offentliga arkitekturdebatten mer än de flesta. Sedan kan jag ha en egen syn på kåren och kanske förespråka annorlunda projekt, förklarar han.

En mobil toalett i form av en påse skulle också det kunna betraktas som ett annorlunda projekt för en arkitekt. Men Anders Wilhelmson anser att det inte är så enkelt.
— Visst spräcker detta en del föreställningar om vad en arkitekt kan göra. Men å andra sidan är en toalett i ett hus arkitektur och då kanske det här kan vara det. I vilket fall kommer produkten ur urbana arkitekturstudier, säger han.

I en annan intervju sa du att för få erfarna arkitekter engagerar sig i socialt arbete, och att de hellre ägnar sig åt prestigeprojekt i Dubai.

— Ja, så är det. För stora stjärnarkitekter är sociala projekt ofta ointressanta. Och ser man till historien har arkitekter ofta haft makt och prestige som drivkraft. Men vi behöver engagera oss i de stora problemen här på jorden. Det finns ingen brist på viktiga uppgifter för arkitekter att ta itu med.

Du har å andra sidan sagt att det oftast är yngre arkitekter som engagerar sig i sociala frågor, varför är det så?
— Som gammal blir man trött. Eller som ung har man väl inte lika många åtaganden och är inte lika nedtryckt.

Anders Wilhelmson talar snabbt och rabblar fakta, om kvinnors utsatthet i slummen och om de största utmaningarna för att bekämpa världens fattigdom. Planerna för Peepoo-projektet är högtflygande och han hänvisar bland annat till tyska biståndsorganisationer som styrker projektets relevans.

När tror du att projektet kan slå igenom?
— Vägen är lång så klart. Men vi har lagt ner en helvetes massa pengar och det skulle vi inte göra om vi inte trodde på det.

Fotnot: Brittiska Norman Foster är en av arkitekterna som har tagit fram det vinnande förslaget till nya Slussen.

Anders Wilhelmson

Ålder: 53 år.

Utbildning: Arkitekt på Chalmers.

Familj: ”Ja, en stor. Bland annat fyra barn.”

Bor:Villa i Saltsjö-Duvnäs.

Fritidsintressen: Matlagning.

Dold talang: ”Det har jag säkert.”