Analys: Företagen måste ta emot fler lärlingar

Analys: Företagen måste ta emot fler lärlingar
Visst kan byggprogrammet säkert bli bättre, som en utredning beskriver. Men det är inte huvudproblemet. Den stora frågan är hur framtidens stora arbetskraftsbehov ska täckas.

Arbetsmarknadens parter, historiskt i första hand facket, engagerar sig i utbildningen. Och kollektivavtalet reglerar hur eleverna ska tas emot och tas om hand under sin lärlingstid när de lämnat gymnasieskolan. De ska ha fast jobb, handledare och utvecklande arbetsuppgifter. Deras arbetade timmar skrivs ner i en lärlingsbok och när de kommit upp i 6 800 timmar får de sitt yrkesbevis. Sedan kan de fortsätta sina fasta, trygga jobb — åtminstone så länge högkonjunkturen består.

Problemet är — precis som på många håll på svensk arbetsmarknad — inte förhållandena för dem som arbetar utan att andra inte har något jobb.
Trots högkonjunkturen går lärlingar arbetslösa och väntar på sina första byggjobb.

Hösten 2006 träffade jag murarlärlingarna Emil Molinder och Robin Bagge i Linköping.
— Jag har ringt Skanska, NCC, Peab och flera andra företag. Totalt 15-20 stycken men ingen har jobb åt mig. Jag tycker att det är konstigt eftersom man hela tiden hör att det är brist på arbetskraft i byggbranschen, sa Robin Bagge i Byggindustrin.

— För att kunna ta in lärlingar krävs en lång framförhållning. Vi måste ha lämpliga projekt och kan inte låta lärlingarna städa eller gräva, sa Ulf Romås på Åhlin och Ekeroth.

Detta är lärlingssystemets styrka och svaghet på samma gång.

Det är viktigt för unga att få in en fot på arbetsmarknaden men hindren är höga för det första lärlingsjobbet.

I TV:s Aktuellt togs ämnet upp och man frågade sig om det fanns en ohelig allians mellan arbetsgivare och fack eftersom de bromsade utbildning av fler byggare. Men om lärlingar går arbetslösa är inte lösningen att utbilda fler lärlingar.

Intagningarna till byggprogrammet har ökat kraftigt de senaste åren. Och så högljutt som Hans Tilly med flera på Byggnads skäller på företagen för att de tar emot för få lärlingar är det fel att tala om oheliga allianser.

Men grundproblemet består: brist på arbetskraft men företagen vill helst ha färdigutbildade byggare.

Privata företag får anställa vem de vill — men de behöver de vara med och ta ansvar för att fler får yrkesbevis. För det handlar också om företagens framtid. Storbolagen försvarar sig med att de tar emot så många lärlingar de kan. För drygt ett år sedan var ungefär sju procent av NCC och Skanskas yrkesarbetare lärlingar. Många mindre bolag är betydligt sämre.

Ska framtidens arbetskraftsbehov fyllas så måste företagen — stora som små — ta emot fler.

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige