Billigare trafiklösning <br></br> på spåren

Billigare trafiklösning
<br></br> på spåren
Samhället skulle vinna mer på att bygga en bana för spårbilar runt Mälardalen än att bygga ut järnvägen på motsvarande sätt. Det menar Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA. <br></br> — Personligen tror jag att vi kommer att visa att

I slutet av maj kommer SIKA att presentera en rapport om sina beräkningar om den samhällsekonomiska vinsten av förarlösa spårbilar. SIKA räknar på tre högbanor, en yttre och en inre ring i Stockholm samt en ring som spänner runt Mälardalen.

Beräkningarna utgår från balkbanor med hängande spårbilar som angör vid olika stationer och fungerar ungefär som taxibilar. Tanken är att balkbanorna ska utgöra ett komplement till dagens tunnelbana, biltrafik och järnväg.

— Man kan helt undvika olyckor och resa energismartare på det här sättet. Och balkbanor är betydligt billigare än järnväg att bygga, säger Michael Heen.

Tanken är att spårbilarna ska ha elmotorer med hög verkningsgrad och drivas delvis med solpaneler, i en hastighet upp till 200 kilometer i timmen.

Flera kommuner är intresserade av en spårbilsutbyggnad, bland annat Värmdö, och har bildat ett nätverk för att utbyta erfarenheter och sprida information.
— Problemet är att EU eller Europa måste komma överens om en standard. Annars tror jag ingen törs satsa, säger Michael Heen.

Tekniken för spårbilar finns redan — GPS-navigationssystem och krockskyddssystem i bilarna samt själva balkbanorna — men ännu har inte delarna satts ihop till en fungerande helhet.

— Det finns balkbanor i USA och Europa, men med en gammaldags teknik, inte med det intelligenta system som vi tänker oss, säger Michael Heen.

Balkbanorna kostar ungefär 100 miljoner att bygga per kilometer. Vinsterna för samhället blir enligt SIKA bland annat mindre miljöutsläpp, färre olyckor, snabbare transporter och lägre energiförbrukning.

Det är dessa faktorer som SIKA ska jämföra med befintlig tunnelbana och vägnät för Stockholms del, samt med en motsvarande nybyggd järnväg för Mälardalens del.

— Allt tyder på att spårbilar skulle bli mer samhällsekonomiskt lönsamt, även om byggkostnaden är hög, säger Björn Olsson, utredare på SIKA.

SIKA:s beräkningar utgår från ett 40-årigt framtidsperspektiv.
— Det kommer inte att vara lönsamt från dag ett. Men var bryttiden går vet vi inte än, säger Michael Heen.

Tre framtidsscenarier

På uppdrag av regeringen har SIKA tagit fram tre möjliga scenarier för hur landets kommunikationer kan se ut år 2050:

A. Resandet fortsättersom i dag.

B. Fler resor görs men med nya, klimatsmarta färdmedel, exempelvis spårbilar.

C. Färre resor görs än i dag och mer arbete utförs hemifrån genom bland annat virtuella möten.

I det första scenariot blir resultatet att torra områden i världen blir ännu torrare och blöta områden blir ännu blötare. En trolig följd av detta är enligt SIKA att klimatflyktingar tvingas lämna sina hem.

— Men alternativ A är knappast troligt. Vi är redan på väg mot det klimatsnåla samhället, säger Michael Heen, utredningschef på SIKA.

Det troligaste är, enligt honom, att framtiden i stället blir en kombination av alternativ B och C.

Relaterade artiklar

Lista: Nya upphandlingar
Peab anlitas när akutsjukhuset byggs om
Nya upphandlingar – miljardbygge i topp
Tar Sturekvarteret från ritbord till realitet