Bristande kontroll bakom mutskandal

Bristande kontroll bakom mutskandal
"Ledningen ignorerade varningssignaler."

Myndighetsledningen nonchalerade interna varningssignaler.
Det är åklagarens förklaring till den stora mutskandalen inom Kriminalvården.
– Kontrollfunktioner måste fungera, särskilt när det handlar om så pass mycket pengar, säger överåklagare Gunnar Stetler.

Överåklagare Gunnar Stetler på Riksenheten mot korruption kommenterar tingsrättens dom i Kriminalvårdsmålet så här:
– Utifrån att flera punkter ogillades är jag inte missnöjd med påföljden. Tingsrättens skäl att låta bli att förverka de vinster som uppstått för bestickarna kan dock med fog ifrågasättas, säger han till Byggvärlden.

Mutbrotten inom Kriminalvården tillhör de största inom offentlig förvaltning och Gunnar Stetler är bekymrad över hur det kunde gå så här långt.
Han menar att kontrollfunktioner måste fungera, särskilt när det handlar om så pass mycket pengar. Han är kritisk till hur den dåvarande myndighetsledningen brast i kontrollen och ignorerade varningssignaler från riksrevisionen, vars granskning ledde fram till att en brottsutredning initierades.

Han anser också att ledningen har gett fastighetschefen en allt för omfattande delegation.
– Jag måste först verkligen understryka att myndighetsledningen inte haft kunskap om fastighetschefens brottslighet, men som jag uppfattar det kan jag inte se annat än att mycket har legat under myndighetsledningens ansvar. Bland annat verkar myndighetsledningen ha nonchalerat interna varningssignaler, inte ha reagerat över riksrevisionens iakttagelser och påpekanden och inte ha reagerat över att LOU inte har följts. Man har inte heller reagerat över fastighetschefens åtgärder och fastighetschefens underlag för beslut.

På Kriminalvården vill man inte kommentera domen mot den före detta fastighetschefen.
– Jag vill inte kommentera domen eftersom den inte har vunnit laga kraft och kommer att överklagas. Jag har också svårt att kommentera åklagarens kritik mot den tidigare myndighetsledningen. Det var många år sedan det här hände och vi har en helt annan ledning med ny generaldirektör och ny fastighetschef idag, säger Elisabeth Lager, chefsjurist på Kriminalvården.

Däremot håller hon med åklagaren om att det fanns brister i kontrollsystemet under den tid då brotten begicks (2006-2010, reds anm).
– När jag läser domen känns det skönt att kunna konstatera att det inte ser ut så här hos oss idag. Nu har vi ett helt annat kontrollsystem.
När oegentligheterna blev kända lät Kriminalvården göra en utredning och se över sin lokalförsörjningsprocess. Idag finns ett utvecklat system för hur exempelvis upphandlingar, inköp och attester ska gå till.
– Vi har en betydligt vassare upphandlingsfunktion och en helt ny lokalförsörjningsprocess idag. Med hjälp av en handbok i sex steg försäkrar vi oss om att allt går rätt till, både lagligt och vad som är rätt för verksamheten. Här finns checkpoints och olika kriterier som måste uppfyllas för att man ska komma vidare i processen. Det är en helt annan noggrannhet idag.

Bakgrund
2009 Riksrevisionen granskar Kriminalvården och upptäcker att allt inte gått rätt till vid myndighetens upphandlingar.
2010 Riksenheten mot korruption börjar utreda fallet.
Feb 2012 Åklagaren begär drygt 76 miljoner kronor i kvarstad för att säkra värden av den misstänkta brottsligheten.
7 Feb 2013 Åtal väcks mot fyra personer: En tidigare fastighetschef på Kriminalvården i Norrköping, en konsult som var nära vän med fastighetschefen, en fd vd för ett stort arkitektkontor i Malmö samt en projektledare som företrätt Kriminalvården.
7 jan 2014 Rättegången inleds vid Stockholms tingsrätt.
2 Sep 2014 Dom meddelas.
Tre av de dömda har meddelat via sina advokater att de kommer att överklaga domen.

(Källa: Byggvärlden)