Byggnads: ”Ökar risk för lönedumpning”

Byggnads: ”Ökar risk för lönedumpning”
Lavalutredningen ger inga lösningar på problemen med lönedumpning och bristande arbetsmiljö för utländska byggnadsarbetare i Sverige. Det anser Byggnadsarbetareförbundet, vars ordförande Hans Tilly är starkt kritisk till slutsatserna.

En ensam förtroendevald från Byggnadsarbetareförbundet hade fattat posto i regnet utanför Rosenbad på fredagen. Inne i värmen presenterades särskilda utredaren Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör, slutsatserna i utredningen om åtgärder med anledning av Lavaldomen.

— Vi såg framför oss att Stråthutredningen var det sista halmstrået att gripa efter. Men allt jag hört är negativt. Det ska vara lika lön för lika arbete, de utländska byggnadsarbetarna har ju också familjer att försörja, säger Kent Johansson, byggnadsarbetare och förtroendevald i Byggettan.

”Polack, svensk och lett – alla vill ha samma rätt” hade Kent tecknat ner på sitt av allt mer regnslokande plakat.
— Det känns väldigt negativt att den här utredningen kommit fram till att vi inte får försvara vårt kollektivavtal fullt ut, säger han.

Byggnadsarbetareförbundet var kritiska redan när direktiven för Lavalutredningen presenterades. För mycket fokus på EG-rätten och för lite på förhållandena för de utländska byggnadsarbetarna i Sverige, ansåg byggfacket.

— Stråth har precis som vi trodde: gått på domstolens utslag i stället för att försöka hitta lösningar på de reella problemen. Risken för lönedumpning är uppenbar och det finns inga lösningar på problemen med undermåliga förhållanden för utländsk arbetskraft, säger Hans Tilly.

Särskilda utredaren Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör, pekade också särskilt på att vissa begränsningar gäller i rätten att vidta stridsåtgärder — med hänsyn till EG-rätten och den tidigare Lavaldomen. Utländska byggföretag ska dessutom inte vara skyldiga att teckna kollektivavtal med svenska fackföreningar, om de har ett utländskt kollektivavtal med likvärdiga nivåer som de svenska avtalen att visa upp.

— Om bevisbördan ändras som föreslås här, skulle det innebära att en utländsk arbetsgivare bara behöver visa upp ett papper där de förklarar villkoren som gäller i företaget. Vi kommer inte att ha någon möjlighet att kontrollera sanningshalten. Och vi vet av erfarenhet att det ofta finns ett papper att visa upp utåt, och ett annat avtal med de anställda, säger Hans Tilly.

Dessutom anser han att det behöver bli tydligt hur länge en utländsk byggnadsarbetare egentligen ska anses vara utstationerad.
— Det rimliga vore att man anses utstationerad maximalt 6 till 8 månader. Men samtidigt vet vi att det trixas en hel del med reglerna kring Utstationeringslagen.

Här har regeringen med Sven Otto Littorin i spetsen ett ansvar för att täppa till luckorna i lagtexten, anser Hans Tilly.
— Nu kommer vi att jaga regeringen för att få dem att stå upp för vad de sagt under åren. Det här är en politisk fråga, bollen ligger hos Littorin som ju sagt sig älska de svenska kollektivavtalen.

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige