Dålig beredskap för korruption

Dålig beredskap för korruption
Många entreprenadföretag ser risker för kartellbildning, mutor och uppgjorda kontrakt. Men ändå genomför 67 procent av bolagen inga riskanalyser när det gäller korruption och oegentligheter.

Det finns stora brister i förtroendet för offentliga upphandlingar, enligt en undersökning som Pricewaterhouse Coopers nyligen gjorde bland 100 finanschefer på entreprenadföretag. De största korruptionsriskerna och konkurrenshämmande faktorer som pekas ut är informationsläckage i samband med upphandlingar, kartellbildning, svågerpolitik och uppgjorda kontrakt. Men 67 procent anger att de inte genomför några riskanalyser om korruption och 33 procent säger att de inte gör någonting för att minimera riskerna för korruption. – Det är anmärkningsvärt att så många i en bransch som kan anses mer riskutsatt än normalt, anger att de inte utför någon analys av risker för korruption eller andra oegentligheter, säger Britt Hansson på Pricewaterhouse Cooper, i rapporten. Pricewaterhouse Cooper anser att byggbranschen har långt kvar för att nå en acceptabel nivå i arbetet med att förebygga och hantera korruption och oegentligheter. Bara knappt hälften av företagen anger att det finns ett uttalat engagemang från ledningen i dessa frågor. – Andra, mer övergripande, undersökningar visar att engagemang från ledningen är helt avgörande för att skapa en tydlig norm och kultur i företaget, oavsett bransch, kommenterar Britt Hanson.

Byggvärldens enkät / 39 procent har stött på mutor

  • 482 personer, 39 procent av de svarande, uppger att de har stött på mutor i sitt arbete. 61 procent svarar att de inte har gjort det.
  • 242 personer, 20 procent av de svarande, uppger att de har blivit erbjuden någon form av muta av någon som vill vinna förmåner.
  • 33 personer, 3 procent av de svarande, säger att de har erbjudit eller gett någon förmån som de i dag ångrar.
  • 348 personer, 28 procent av de svarande, uppger att de eller deras företag har ändrat arbetssätt efter uppmärksamheten om mutor. 712 personer, 58 procent, svarar att de inte har gjort det. 171 personer säger att de inte vet.
  • 121 personer, 10 procent av de svarande, tycker att omgivningens syn på byggbranschen har förändrats efter mutavslöjandena. 618 personer, 50 procent av de svarande, tycker inte det och 493 personer vet inte.

Undersökningen gjordes som en mejl­enkät i samarbete med Sverige Bygger. Frågorna skickades till 14 631 personer, noterade som beslutsfattare hos aktiva byggherrar, huvudentreprenörer eller underentreprenörer.

Beslutsfattare på 806 byggherrar, 195 huvudentreprenörer och 230 underentreprenörer svarade. Svarsfrekvensen var 8,4 procent. Resultaten kan inte antas vara representativa.

Röster om problemet

”Tror att det är en generationsfråga och förhoppningsvis är det inte så många som tagit efter detta sätt, utan att man har inställningen att man kommer längst med ärlighet.”

”Jag tycker inte det är okej med resor utomlands betalade av entreprenörer men jag kan tycka att ett seminarium med hockeymatch och middag är okej. Det måste vara i lärande syfte eller i samband med projektstart för att öka samhörigheten.”

”Jag tror att brottslighet är mer kopplat till individ än bransch, och det är br a om de avslöjas. Det kan kanske vara så att byggbranschen lockat sådana individer som tror sig stå över lagen.”

”Vi har själva ett litet företag och vi har gått miste om många jobb för att de stora företagen ”mutar” beställarna. Vi tror att det är väldigt vanligt med mutor i byggbranschen.”

Relaterade artiklar

Krigets påverkan är både direkt och indirekt
Korruptionen har ökat under coronakrisen
Vill nå ut bredare med e-utbildning i byggetik
Fyra av tio byggchefer saknar whistleblowing