Ekonomikrönikan: <br></br> ”Regeringen borde sätta sprätt på överskottet”

Ekonomikrönikan: 
<br></br> ”Regeringen borde sätta sprätt på överskottet”

Vanligtvis är jag ingen anhängare av statliga företag. Förutom att de tenderar att drivas mindre effekt än privatägda företag, så kan man med många berättigade skäl fråga sig om staten ska konkurrera med sina medborgare i stället för att hjälpa dem.

Men med det sagt så var det helt rätt beslut av USA:s finansminister Hank Paulson att ta över de bägge bostadsinstituten Freddie Mac och Fannie Mae och därigenom i praktiken förstatliga halva den amerikanska bolånesektorn.

Om det inte hade skett, utan att staten hade fortsatt att hjälpa de bägge bolåneinstituten med lånegarantier hade Fannie Mae och Freddie Mac med tiden rest sig igen och börjat tjäna pengar, (någon gång lär ju priserna på fastigheter stiga igen i USA, även om det är oklart när.)

Det hade betytt att staten, det vill säga den amerikanska allmänheten, hade hjälpt de bägge finansbolagen genom krisen utan att få betalt för den tjänsten och i stället hade det varit aktieägarna i Fannie Mae och Freddie Mac som hade tagit hand om vinsterna, för att inte tala om företagsledningen som tydligen har haft löner på många tiotals miljoner kronor i bolagen de senaste åren.

Men genom övertagandet så hamnar både risken och möjliga förtjänster hos staten och det är helt rätt. Den som tar på sig bördan ska också skörda vinsterna, precis som det var rätt av den svenska regeringen att ta över dåvarande Nordbanken i början av 90-talet. Staten tog på sig risken, och har fått betalt i efterhand genom att staten nu sitter som storägare i en idag mycket välmående bank.

Däremot kan man med fog börja bli riktigt orolig för hur det står till med den amerikanska statens balanser efter förra veckans beslut. Redan innan beslutet att överta Fannie Mae och Freddie Mac går USA kraftigt back. I år förväntas budgetunderskottet fördubblas till drygt 400 miljarder dollar. Och om de värsta farhågorna slår in så kommer övertagandet av Freddie Mac och Fannie Mae kosta staten ytterligare 100 miljarder dollar.

Det gäller därmed för USA att visa omvärlden att ökningen av budgetunderskottet är tillfälligt. Annars är risken stor att budgetunderskottet leder till stigande räntor i USA trots den svaga ekonomin eftersom omvärlden kommer att vilja ha en högre ränta för att våga investera i amerikanska statspapper.

Det är galopperande hälso- och sjukvårdskostnader och inte minst stigande kostnader för kriget i Irak som ligger bakom underskottet. Man kan hoppas att Irakkriget får sin lösning efter att det amerikanska valet är avklarat i november. Det skulle åtminstone gynna den amerikanska ekonomin och därigenom världsekonomin. De amerikanska underskotten har inte riktigt nått upp till de nivåer som gällde under delar av 70- och 80-talen då USA:s underskott som mest nådde upp till 6 procent av BNP jämfört med idag 3 procent, men riktningen är oroande.

Det är däremot lugnande och titta på de svenska finanserna. Under början av 90-talet gick landet med 12 procentiga underskott i förhållande till BNP. Nu går staten med ett överskott på i år 160 miljarder kronor. Det motsvarar 5 procent av BNP. Det är pengar som regeringen borde börja sätta sprätt på i dagens konjunkturläge. Nya vägar och järnvägar, upprustning av miljonprogrammen i storstädernas förorter och lägre skatter är några lämpliga åtgärder för att sätta fart på ekonomin igen. Här har Anders Borg mycket kvar att göra än.

Ulf Petersson

… har lång erfarenhet som både journalist och fondförvaltare. Han har bland annat varit analyschef på Affärsvärlden.

Relaterade artiklar

Sämre resultat för Veidekke
Stabilt tredje kvartal för Peab
Starkt första halvår för Wästbygg
Växer så det knakar i fasaden