”En risk för hela den svenska byggindustrin”

”En risk för hela den svenska byggindustrin”
Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC och till vänster produktionschef Johan Nyström. Foto: Henrik Ekberg

NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson om Västlänken, byggmaterialpriserna och cementkrisen.
– Cementkrisen kan leda till riktigt stora bekymmer. Betong till projekt som Västlänken är svår att ersätta, säger han.

Det är koncernens årliga säkerhetsdag och Tomas Carlsson besöker Västlänken-projektet i Göteborg som ska stå klar i slutet av 2026. NCC är totalentreprenör för Centralenetappen och tillsammans med tyska Wayss & Freytag Ingenieurbau även ansvarig för Korsvägen-etappen. I våras höjdes röster från entreprenörerna gällande både Korsvägen och Haga-etappen som varnade för rejäla förseningar och fördyringar. Tomas Carlsson skrev själv till byggherren Trafikverket.

– Det är ett jättestort projekt och det är långt tid kvar. Men jag tyckte det var viktigt att upplysa Trafikverkets ledning om min syn på saken, så att vi båda kan ta vårt ansvar och göra något åt det. Vi har en kontinuerlig diskussion med Trafikverket.

Har ni en bättre samsyn i dag än i våras?

– Jag vill inte påstå att det var sämre då heller, utan det var en del i kommunikationen vi har. Produktionen vid Korsvägen går bra.

”Inte en straight forward-fråga”

De ständigt ökande materialkostnaderna är i dag ett ständigt aktuellt ämne för byggbranschen. Huruvida det slår mot NCC:s båda deletapper Korsvägen och Centralen är svårt att svara på, enligt Tomas Carlsson.

– Jag vet för lite om projekten, de har pågått länge och är upphandlade. Men detta med materialpriserna är inte en så straight forward-fråga som folk tror. Om man försöker spalta upp det lite generellt så har vi haft en extrem kostnadsökning de senaste månaderna. Men kostnadsökningar har vi haft länge. Det började för drygt ett år sedan och sen hade vi en inflation och sen någon gång i våras tog det fart av flera olika orsaker. Vi gör det lite för enkelt emellanåt och säger att det enbart beror på kriget i Ukraina, men det beror på många saker. Det är flaskhalsar efter pandemin och både bränder och översvämningar som har påverkat priserna. Sen gör man ofta felet att jämföra med den tillverkande industrin där varan blir dyrare om priset på en komponent ökar i pris. Våra projekt är ständigt pågående och då beror det till exempel på vilka avtal man har med leverantörerna, i vilket skede projektet är och hur reglerat generellt sett det är med ekonomin. När SCB kommer med sina siffror om kostnadsökningar på till exempel 14 procent så betyder det inte att ett bygge blir 14 procent dyrare, det är mer komplicerat än så. Men över tid kommer dessa kostnadsökningar förstås betyda att projekten blir dyrare, säger han.  

Cementkrisen

Något annat som ständigt oroar byggbranschen är cementkrisen. Cementas tillståndsansökan att bryta kalk löper ut vid årsskiftet, med det lager av kalksten som man har jobbat upp räknar cementjätten med att kunna producera cement ytterligare ett halvår, till nästa sommar. Cementas fyraåriga tillståndsansökan är inlämnad och i oktober håller Mark- och miljödomstolen huvudförhandling i Visby. Domen förväntas komma i slutet av året.  

– Det är en risk för oss, men framför allt en risk för hela den svenska byggindustrin. Jag har noterat att länsstyrelsen och Naturvårdsverket har invändningar mot ansökan och det kan leda till riktigt stora bekymmer. Eftersom vissa säger att betong är en liten komponent i byggindustrin finns det skäl att påminna om att slutar vi få betong så får vi inga hissfundament, ingen grundläggning, inga stomdelar. Det blir inga lägenheter, inga avloppssystem, inga köksinredningar, inget målat, det blir ingenting. Möjligtvis renovering av någon befintlig lägenhet. Det konsekvenstänket måste man förstå. Nu har vi som bolag försökt hitta alternativ till cement och just husbyggnadsbetong är lättare att ersätta eftersom det bland annat har lägre beständighetskrav. Men betong till projekt som Västlänken, vindkraft, vattenkraft, solkraft är svårare att ersätta. Där skulle vi vilja se mer initiativ från framför allt myndigheter, så att man snabbare kan få fram andra typer av anläggningsbetong.

”Vi behöver svensk cement”

– En annan sak är betongens hållbarhetsaspekt, som det ofta talas om. Betong har många fördelar, men koldioxidutsläppen är stora. Vi behöver svensk cement för att någon ska vilja investera i koldioxidfri cement i framtiden. Den ersättnings-cement som vi tar in har mycket sämre egenskaper än cementen från Slite. Det måste man tänka på. Att tillståndsprocessen skyddar enskilda intressen som står emot både hållbarhet och ekonomi, det måste man kunna hantera.

Relaterade artiklar

Bygger ut anstalten för 900 miljoner kronor
Vinstvarning från NCC
Västlänken-entreprenör bedrev kartellbildning i hemlandet
Käpplaverket byggs om för en miljard