”Få energiråd för pengarna”

”Få energiråd för pengarna”
För komplicerat och med tveksam nytta för fastighetsägarna. Riksrevisionen riktar skarp kritik mot systemet med energideklarationer för byggnader.

Energideklarationernas syfte är att främja energibesparingar i bebyggelse. Men det kan knappast uppnås om råd för energieffektivisering saknas, menar Riksrevisionen i sin granskningsrapport som presenterades på torsdagen.

— Vi ser betydande effektivitetsbrister i systemet. Det yttrar sig bland annat i att råd om hur fastighetsägaren ska gå till väga för att göra energibesparingar bara lämnas i hälften av energideklarationerna. Det är väldigt få råd för pengarna, säger riksrevisor Claes Norgren.

Enligt Boverkets beräkningar kostar energideklarationerna fastighetsägarna 700 miljoner kronor om året. I 25 procent av fallen har byggnaderna besiktigats utan att åtgärdsprogram har lämnats. I 7 procent har råd lämnats utan att fastigheterna har besiktigats. Det sistnämnda ska enligt lagstiftningen inte få förekomma.

— Men när vi pratar om att man inte följt lagen ska det göras med vetskapen att lagstiftningen knappast är ett under av klarhet. Lagtexten innehåller otydligheter som inte har uppmärksammats och åtgärdats, säger Claes Norgren.

EG-direktivet om byggnaders energiprestanda infördes 2002, men det svenska införandet blev kraftigt försenat. Först vid årsskiftet 2008/2009 infördes kravet på energideklaration av de flesta större byggnader och alla enfamiljshus som säljs.

— Regeringen har brustit i att införa det här i tid. Det sena införandet av EG-direktivet har lett till en väldig tidspress. Ackrediteringssystemet vi har i Sverige är dessutom unikt i sig och väldigt krångligt om vi jämför med hur det fungerar i andra länder.

Det svenska systemet innebär att Swedac ackrediterar certifieringsorgan för de experter som ska genomföra energideklarationerna, samt de kontrollorgan som experterna är verksamma i. Allt i syfte att få en oberoende granskning av byggnaders energiprestanda och vilka förbättringar som kan göras. Men Riksrevisionen anser att systemet har brister.

— Vi kan se att det finns problem med oberoendet hos experterna. Vi har bland annat fått indikationer på att det finns företag som säljer kompletterande tjänster som en del av upprättandet av deklarationerna, säger Claes Norgren.

Granskningen visar dessutom att experternas arbete håller en ojämn kvalitet, vilket försvåras av det otydliga regelverket och bristen på uppföljningar.
— Det finns ingen myndighet som fått ansvaret för att göra uppföljningar av hur väl systemet fungerar. Vi rekommenderar regeringen att utse en centralt ansvarig myndighet som utvärderar energideklarationerna.

Utan en sådan utvärdering är det omöjligt att se om energideklarationerna uppfyller riksdagens övergripande mål om energibesparingar i byggnader, menar Claes Norgren.

Riksrevisionen anmärker även på att Sveriges Kommuner och landsting ”med regeringens goda minne uppmanat kommunerna att inte följa den lag som riksdagen beslutat.” Detta kan undergräva systemets legitimitet, konstaterar revisionen.

Relaterade artiklar

”Ansökan borde stoppats redan i första instans”
Grönt erkännande för Wästbygg
Assemblin köper Finlands ledande systemleverantör
Hybridelement ska minska byggbolagens miljöpåverkan