Nyheter

”Fel att endast jämföra direkta kostnader”

Cramo hyr ut maskiner och byggutrustning. Foto: Mats Jarmer
Struntar man i att räkna med alla indirekta kostnader kan man redovisa stora besparingar.
 
Om Alustep hade vägt in de kostnader som följer med ett köp, men som ingår i en hyreslösning, hade deras kalkyler sett annorlunda.
 
Det menar Cramo, ett av de företag som Alustep jämför sig med i sina annonser.  
 
Alustep skriver i annonser att de kan sänka kostnaderna för byggutrustning i projektet Förbifart Stockholm. Enligt deras räkneexempel kostar Förbifart Stockholm 27 600 000 000 kronor att bygga. Alustep menar att de kan sänka kostnaderna för byggutrustning med 49 procent genom köp från dem jämfört med att hyra från en konkurrent. Vid köp med återköp blir besparingen hela 63 procent. De har räknat på etapp Johannelund, en byggtid på fem år samt dragit av 50 procent från uthyrarnas bruttopriser.
 
Cramo är ett av de företag som Alustep jämfört med i sin kalkyl.  Byggvärlden har bett Cramo att räkna på samma exempel. I sin kalkyl har de skapat en ”korg” som de utgått från, en kombination av utrustning och maskiner som används i denna typ av projekt och hur de levereras i projektets olika faser. För jämförelsen skull har Cramo utgått ifrån Alusteps påståenden om återköp till 63 procent och deras antagande om 50 procent rabatt. 
 
Cramos slutsats är att hyresalternativet mycket väl kan bli 50 procent dyrare om man räknar på detta sätt. Men räknar man med indirekta kostnader blir slutsatsen en helt annan, menar de.
 
–  Ett fundamentalt fel i Alusteps argumentation är att de endast jämför direkta kostnader. I en hyreslösning ingår en lång rad saker som kommer som tilläggskostnader i köpalternativet vare sig man väljer att redovisa det eller inte, säger Anders Collman, hållberhets- och kommunikationsansvarig på Cramo.
 
I hyrespriset ingår så mycket mer än bara själva maskinhyran.
 
–  Vi erbjuder en hel hyreslösning, inte bara en produkt. Vi tar ett helhetsansvar. Till exempel så är en av de största kostnaderna på ett bygge stilleståndskostnader. 
 
Om ett byggföretag köper sin utrustning istället för att hyra den så, menar Cramo, att det kostar pengar bland annat genom att företaget måste hålla en egen organisation för service, underhåll, reparationer, montage, omflyttningar och liknande. Byggarna måste själva sköta lagerhållning och transporter av utrustningen när den inte är i drift. Man ska även lägga till utgifter för räntor och avskrivningar på investeringar i egen utrustning samt försäkringar.
 
Anders Collman menar också att en  poäng med hyra är att man har det man behöver, när och där man behöver det. Och betalar endast för den tiden.
 
–  Man brukar säga att man inte ska jämföra äpplen och päron, men det här blir lite som att jämföra äganderätten till ett äpple med nyttjanderätten till en hel fruktträdgård. Både vi och Alustep tvingas ”gissa” lite när vi ska göra en jämförelse mellan ett hyres- och ett köpalternativ. 
 
De som har bäst förutsättningar att göra en kalkyl på riktiga premisser är kunderna. Man ska inte underskatta byggföretagens förmåga att räkna själva, menar Cramo.
 
–  Att en mycket stor och ökande del av dem väljer att sköta sin maskinförsörjning genom att hyra är det mest konkreta ”beviset” på hyresalternativets fördelar.
 

Fyra fördelar med att hyra, enligt Cramo:

  • mindre kapitalbindning, investeringar och räntekostnader
  • tydlig kostnadsredovisning (direkta kostnader istället för indirekta)
  • mindre kringkostnader för service, underhåll mm
  • effektivare resursutnyttjande (man hyr det man behöver och fokuserar på sin egen kärnkompetens istället för på förrådsverksamhet och maskinhantering)

 

FAKTA

  • Cramo är Europas näst största uthyrningskoncern med cirka 330 depåer i 14 länder (och ytterligare ett land i form av ett joint venture).
  • Har cirka 2.500 anställda och en omsättning på 668 miljoner Euro.
  • Tittar man enbart på verksamheten i Sverige har Cramo ca 100 depåer, ungefär 800 anställda samt en årsomsättning på ca 3,1 miljarder SEK, om man räknar både maskinuthyrningsdelen och uthyrning av moduler (under namnet Cramo Adapteo).
  • Det svenska ursprunget till Cramo är ett bolag som bildades 1969. 2006 förvärvades den svenska koncernen av ett finsk bolag (som startats redan 1953) och den nya koncernen tog namnet Cramo.