Fortsatt fokus på byggbranschen

Sekretessreglerna är fortfarande en utmaning då myndigheterna inte kan dela all information.

Som en del av det myndighetsuppdrag som regeringen beslutat om och som ska pågå 2018-2020 genomför Arbetsmiljöverket – tillsammans med andra myndigheter som Skatteverket och Polisen – oannonserade kontroller mot företag som medvetet och ibland systematiskt bryter mot olika regelverk.

Myndigheternas insatser slog rekord förra året. Närmare 2 000 företag kontrollerades, främst inom byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen. En lägesrapport för 2019, som de deltagande myndigheterna presenterat, visar att drygt en av tio kontrollerade företag tvingades att stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittats. Över 10 miljoner kronor i sanktionsavgifter har utfärdats.

– Det behövs verkligen ett samarbete på bred front. Vi har sett att det tidigare gråa fusket har blivit allt mer kolsvart, och det äter upp samhället inifrån. Det handlar om kriminalitet som inte bör finnas på den svenska arbetsmarknaden. Men när myndigheterna jobbar tillsammans kan vi lättare angripa problematiken, och vi är lyckosamma, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

På listan över regelöverträdelser som myndigheterna stött på finns bland annat svartjobb, illegal arbetskraft, omänskliga arbetstider, skenanställningar, människohandel, undermåliga boendeförhållanden, riskfyllda arbetsmiljöer, farliga och oskyddade arbetsmaskiner, bristande säkerhetsutrustning och bidragsbrott.

– Våra kontroller visar hur brott mot exempelvis skatt- och bidragsregler är nära kopplat till regelöverträdelser i arbetsmiljön, till utnyttjande av människor. Vårt samarbete är en viktig förutsättning för att sätta stopp för företag som på ett eller annat sätt bryter mot lagen, säger Arne Alfredsson tf chef för avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket.

Enligt rapporten så kommer byggbranschen att behöva vara en fortsatt prioriterad bransch under 2020. 

Typiskt för byggbranschen är, enligt rapporten, en allt högre grad av utländsk arbetskraft, vilket utgör en riskfaktor eftersom statens möjligheter att kontrollera och hantera eventuell illegal arbetskraft är liten. Byggbranschen är också en personalintensiv bransch som innehåller ett högt inslag av lågkvalificerade tjänster som inte kan utlokaliseras till låglöneländer. 

– Vi möter ofta utländska arbetstagare vars förhållanden kraftigt skiljer sig från deras svenska kollegors. Det gäller allt från risker i arbetsmiljön till beroendeförhållandet till arbetsgivare och rätten att få arbeta i landet. Pengar är drivkraften bakom brottsligheten och det fuskas med utbildningsbevis, personalliggare och arbetstillstånd, säger Johan Winberg, poliskommissarie på Polismyndigheten.       

Att personalliggare införts i byggbranschen har haft effekt på fusket eftersom de utgör ett viktigt verktyg, menar Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

– Utan personalliggare hade vi inte kunnat bedriva fältarbete och se kriminaliteten i realtid – och stoppa fusket i nutid. 

Fältarbetet är effektivt, men det räcker inte. Skrivbordsutredningar är ett annat sätt att arbeta, liksom myndighetssamarbetet.

– Vi måste använda hela paletten av de verktyg vi har. När vi ser hur alla branscher hör ihop får vi bättre effekt av vårt samarbete. Byggbranschen klarar sig till exempel inte utan transporter. Restauranger ska byggas, och sedan städas, och så vidare.

En utmaning i myndigheternas samarbete är sekretessreglerna.

– Regelöverträdelser och annan brottslighet mot välfärdssystemet möjliggörs då information som en myndighet har inte får överföras till en annan på grund av sekretesshinder. Det leder till att företag som lever upp till lagens krav slås ut och välfärden urholkas då pengar hamnar i kriminellas fickor, säger Pia Bergman.

– Om vi får sekretessbrytande regler så kan vi dela informationen mellan myndigheter. Jag hoppas att politiken kan vara lite schysst och vill använda den styrka som finns i samarbetet mellan dessa åtta myndigheter.

– 2020 ska vi bedriva både mer fältarbete och mer skrivbordsarbete, säger Pia Bergman. 

BAKGRUND:

• Regeringen har gett åtta myndigheter i uppdrag att tillsammans utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder, under 2018-2020, för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. För uppdraget har regeringen avsatt 18 miljoner kronor per år.
• 2017 var antalet kontroller 161, 2018 steg siffran till 1 130 och i fjol genomfördes närmare 2 000 kontroller.
• Under 2019 genomfördes tre större nationella kontrollinsatser med fokus på skönhetssalonger, byggarbetsplatser och restauranger.
• De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.