Furu och gran utmanar som fasadmaterial

 
Furu och gran utmanar som fasadmaterialPorsön, Luleå. Foto: Viveca Österman Furu och gran är minst lika bra som lärk och ceder som fasadmaterial i flerbostadshus. Träslagen ger även miljöfördelar och minskade transportkostnader. Nu utförs projekt med ytbehandlad furu och obehandlad gran i bland annat Luleå och Växjö.

På Porsön i Luleå finns ett nytt flerbostadshus med fasadsystem av kärnfuru från norra Sverige. Det ingår i projektet ”Fasaden i Staden Snabb, Snygg, Smart”, som startade 2017, där man utvecklat målade furufasader med anslutningsdetaljer till fönster och dörrar. Målet var att göra fasadsystemet flexibelt och kostnadseffektivt med lång hållbarhet. Parterna i projektet har jobbat med att utveckla fasadsystemet tillsammans.   

Furu av kärnved innehåller kådämnen som gör träet vattenavvisande. Enligt projektledaren Karin Sandberg är furu ett beständigt fasadmaterial mot röta, eftersom svampar inte trivs och virket suger upp mindre vatten. Miljövänligheten är en av de största fördelarna.

– Vi har minimerat metallinslagen, inte använt impregnering eller kemikalier och utvecklat en produkt med liten miljöpåverkan och som kan ingå i ett cirkulärt flöde, säger Karin Sandberg, RISE Skellefteå.           

Hittills är det ceder och lärk som varit de vanligaste obehandlade fasadmaterialen för flerbostadshus i trä. Att obehandlad gran och furu inte använts i samma utsträckning har flera orsaker, både tradition och en misstro att det skulle vara mindre beständigt.

– Jag tror att byggföretagen har tittat på hur man gjort i andra länder, där lärk och ceder varit i fokus. Till viss del är det en utseendefråga. Kärnved har ofta små kvistar medan splintveden, den yttre delen av stammen har större kvistar eller att kvistarna har olika utseende, vilket påverkar det totala intrycket på en obehandlad fasad. Man brukar tala om fiberstörning, att fiber i trä kring en kvist ger en ojämn yta och stör fiberstrukturen, fortsätter hon.

Forskaren Åsa Rydell Blom menar att det varit lättare att hitta ett sortiment med ceder och lärk när man vill ha en obehandlad fasad. I Växjö byggs nu ett större flerbostadshus med sex våningar och en fasad delvis klädd med obehandlad gran.

– Liggande panel tenderar till att ge ansamlingar med fukt, därför är det bättre med stående panel. Granfasaden täcker inte hela huset på grund av brandsäkerhet för höga byggnader, säger Åsa Rydell Blom vid Linnéuniversitet i Växjö som forskar på fasader.

Hon menar att materialkännedom är avgörande när man beställer virke för att undvika problem med fukt och sprickbildning.

– Kärnved ger bättre fuktegenskaper och möglar mindre än splintveden. En obehandlad panel kommer ju att bli blöt, så man måste vara extra noga med att undvika fuktupptag, så att vatten inte blir stående i fasaden. Det är viktigt med en materialspecifikation, till exempel påverkar densitet, tjocklek och dimension både fukt och sprickbildning.

Gran har olika egenskaper inom trädet. En frodvuxen gran som växer snabbt ger virke som blir blött snabbt, men som även torkar snabbt. En långsamväxande gran med hög densitet står emot måttlig väta, men om den blir blöt torkar den långsammare.

Träets egenskaper kan både förbättras och försämras genom ytbehandling. Fortfarande är det vanligt att färgen får skulden när det blir problem, även om det är en olämplig kombination av virke och ytbehandling.   

– Vi håller på och tittar på hur egenskaperna matchar varandra och vilken kombination som är bäst. Man bör ställa olika krav på virkeskvaliteten om det ska vara obehandlat, slamfärgat eller täckmålat, avslutar Åsa Rydell Blom.

    Av: Ulla-Karin Höynä

Fasadmaterial
  • Lärk och cederträ är de vanligaste obehandlade fasadmaterialen för flerbostadshus i trä.
  • Cederträ importeras från Kanada och USAs västkust.
  • Ca 80 procent av det svenska skogsbeståndet består av furu och gran. Gran och furu är lokalproducerat, en miljö- och ekonomisk fördel.
  • Båda träslagen kan användas obehandlade som fasadmaterial, förutsatt att rätt kvalitet av virket och en bra konstruktion av fasaden.   
Fasaden i Staden Snabb, Snygg, Smart
  • Parter i projeket är: RISE, Luleå tekniska universitet, Lindbäcks bygg, Lindbäcks fastigheter, SCA, Camilla Schlyter Gezelius Arkitektkontor AB, Bergströms Måleri AB, Teknos, Jotun, Hedlunda industrier och Trä i kvadrat.
  • Två hus som levererats av Lindbäcks Bygg via deras fastighetsbolag Lindbäcks Fastigheter.
  • Studenterna flyttade in vid terminsstarten i höst 2020.

Granfasader Växjö
  • Byggherre är Midroc
  • Totalt tre projekt varav två med granfasader.
  • Etapp två startar 2021 och klart 2023.
  • Etapp tre startar 2022 och klart 2024.
  • Båda två får granfasader.
  • Husen blir 8 våningar.
  • Inflyttning planeras till 2023 respektive 2024.


Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se