”Hälsoprojekt kan <br></br> skapa oro”

”Hälsoprojekt kan
<br></br> skapa oro”
Det är inte alltid hälsofrämjande att försöka bidra till de anställdas hälsa. Ny forskning visar att hälsosatsningar kan slå fel.

Se upp med välvilliga hälsoprojekt på jobbet. Det menar Erika Björklund, som nyligen lade fram en avhandling i pedagogik med titeln Constituting the Healthy Employee? vid Umeå universitet. I sin forskning har hon studerat hur föreställningar om den hälsosamma arbetstagaren kommer till uttryck i hälsofrämjande projekt på arbetsplatser.

Ska arbetsgivaren lägga sig i ifall de anställda tränar eller ej?
— Det är lätt att ta för givet att det är bra att uppmuntra sina anställda till ett hälsosamt leverne. Det är inte etiskt försvarbart att låta bli att informera om hälsorisker. Men människor måste själva kunna göra ett val.

Enligt Erika Björklund kan hälsofrämjande projekt ibland skapa oro och skuld hos människor, som känner att de inte kan leva upp till hälsoidealet. Viktminskningsprojekt, till exempel, innebär ju en viss sortering av personalen, även om deltagandet är frivilligt. Dessutom innebär till exempel övervikt inte per automatik ohälsa.

— Projekten riktar sig ju till personalen på ett individuellt plan, till skillnad från övergripande personalpolitiska åtgärder för att främja hälsan, till exempel flextid. Det kan också diskuteras hur mycket det är rimligt att arbetsgivaren ska lägga sig i vad de anställda gör på fritiden.

Vad är hälsa egentligen?
— En biomedicinsk definition är det vanligaste. Den innebär att man kollar på mätbara faktorer som blodtryck, vikt etcetera. En annan definition, som utgår mer från att hälsa handlar om välmående, är mer svårmätbart. Men vi behöver fundera över hur vi kan vidga begreppet.

— Sådana här projekt bygger på en föreställning om att alla har samma idé om vad hälsa är och att alla kan och vill göra någon förändring i sin livsstil för att uppnå en god hälsa.

Erika Björklund tillägger att det finns många faktorer som påverkar hälsan och möjligheten att leva att hälsosamt liv, till exempel familjeförhållanden och ekonomi. Sådant måste beaktas.

Vilka projekt har du studerat?
— Jag har observerat och intervjuat deltagare och pedagoger inom fyra olika hälsofrämjande projekt, vid fyra olika arbetsplatser, en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin. Samtliga företag hade minst 500 anställda. Projekten hade olika utformning med fokus på livsstilsförändring, huvudsakligen relaterat till kost och motion.

Tränar du själv?
— Ja, det gör jag. Och jag deltog själv i några av projekten jag studerade.

Linda Viberg
[email protected]

Fakta / Den hälsosamma arbetstagaren

Avhandlingen ”Den hälsosamma arbetstagaren — att styra könade subjekt i hälsofrämjande projekt på arbetsplatsen”, bygger på studier av fyra hälsofrämjande projekt på arbetsplatser med minst 500 anställda, en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin. Den kan laddas ner från Umeå universitets webbplats.

Relaterade artiklar

Stabilt tredje kvartal för Peab
Starkt första halvår för Wästbygg
Växer så det knakar i fasaden
Kuststaden och KlaraBo går samman