Här byggs landets första storskaliga CCS-anläggning

Här byggs landets första storskaliga CCS-anläggning
En gigantisk rörbro leder de infångade rökgaserna från Värtaverken till den nya anläggningen för bio-CCS. Foto: Stockholm Exergi

I Värtahamnen ligger Stockholm Exergis biobränslebaserade kraftvärmeverk. I anslutning till den byggs nu ett av Europas första storskaliga projekt för koldioxidinfångning.
– Det är ett unikt projekt på många sätt, säger Tobias Pelicano, biträdande direktör för Beccs, vid Stockholm Exergi.

Det kan låta lite som science fiction. Koldioxid som samlas in och transporteras med båt till Norge. Väl där leds koldioxiden via rör ut till havs och pumpas ner i geologiska lager för att permanent lagras, täckt av cirka 300 meter vatten och omkring 2 600 meter berg. Så småningom förvandlas koldioxiden till ny berggrund.

Tobias Pelicano, biträdande direktör för Beccs, vid Stockholm Exergi och Johan Dahlberg, ombud på Skanska.

Tekniken för bio-CCS är redan beprövad vid flera pilotanläggningar och övergången från testverksamhet till fullskaliga anläggningar är i full gång. Planering för den nya anläggningen i Värtahamnen började redan 2016 men först 2025 tog man investeringsbeslutet och senare samma år satte man spaden i marken för själva byggprojektet. En av entreprenörerna vid projektet är Skanska som genomför grundläggnings-, mark- och betongarbeten samt en ny kajanläggning.

– Allting var inte helt klart när vi tog investeringsbeslut. Det finns alltid detaljer som måste utformas längs vägen i ett sådant här stort projekt. Då behöver man ha fungerade relationer med Skanska och övriga entreprenörer som är iblandade. Det är relationerna som skapar förutsättningar att lyckas och ha framdrift tillsammans, säger Tobias Pelicano.

För att stabilisera marken för bottenplattan till den nya anläggningen har Skanska pålat 2000 pålar och gjutit 12 000 kubikmeter betong. En av utmaningarna för projektet är att man befinner sig mitt inne i stan med motorvägen och den pågående verksamheten i hamnen i den absoluta närheten. När det var som mest intensivt skulle 250 betongbilar in till byggarbetsplatsen på ett dygn.

– Det är en begränsad logistikyta som vi jobbar med. Det ska schaktas och grundläggning- och betongarbeten ska börja och sluta i rätt ända. Det har varit en stor gemensam insats att hitta ett fungerade produktionsflöde, där vi som mest haft fyra borriggar för grundläggning igång samtidigt. Det har varit ett race. Betongarbetet startade i början av året och vi lämnade över plattan för stålmontage den första september, säger Johan Dahlberg, ombud på Skanska.

En milstolpe för projektet inträffade i våras när en gigantisk rörbro lyftes på plats över motortrafikleden som går till Lidingö. Hela rörbron mäter 92 meter och väger drygt 300 ton. Det största röret är rökgaskanalen som mäter tre meter i diameter. När anläggningen tas i bruk ska rökgaser från Värtaverket ledas till den nya bio-CCS-anläggningen, som byggs nere vid vattnet i Värtahamnen. Anläggningen kan ta bort 800.000 ton koldioxid per år – mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma tid.

Lyft av rörbron över Värtavägen. Foto: Stockholm Exergi

Själva rörbron levererades med båt från Finland och det krävdes ett omfattande logistikarbete innan den kunde monteras på plats.

– Vi hade ett tätt samarbete med Trafikverket och andra intressenter innan vi kunde genomföra monteringen. Vi var tvungna att stänga av vägen och arbetet skedde på natten, under en begränsad tid. En av nycklarna för att få rörbryggan på plats var att de båda fundamenten som Skanska har gjutit på båda sidor av Lidingövägen var klara. Där hade vi rejäla utmaningar att få till det i tid. Men med ett bra samarbete lyckades vi få allt på plats inför monteringen, säger Tobias Pelicano.

Bottenplattan är klar och arbetet med stålstommen har påbörjats.

Nu när plattan är klar har arbetet med att resa stålstommen för anläggningens huvudbyggnad påbörjats och där är huvudentreprenören Saipem. För Skanskas del fortsätter arbetet med gjutningen av den nya kajen. Den är ungefär 180 krönmeter med tillhörande krönbalk samt tre stora påldäck. Motsvarar en yta på 30 gånger 120 meter.

– Det är ett omfattande arbete och en del undervattensgjutning för vår krönbalk. Just nu ligger vi bra i fas för att klara nästa milstolpe i projektet, säger Johan Dahlberg.

Visionbild över den färdiga anläggningen. Bild: Stockholm Exergi

I april 2027 kommer en av de största byggkranarna som finns på världsmarknaden att monteras nere vid kajen. Den kommer användas till att lyfta in processutrustningen, inklusive de nära 100 meter höga absorptions- och desorbtionskolonnerna som ska installeras under nästa år innan taket läggs på plats.

Anläggningen beräknas tas i drift under 2028.

Fakta om Beccs Stockholm

  • Infångningskapacitet: 800 000 ton koldioxid per år – mer än vägtrafikens utsläpp i Stockholm.
  • Process: Koldioxiden fångas in, görs flytande och lagras permanent under havsbotten där den mineraliseras och blir till ny berggrund.
  • Driftstart: Planeras till 2028 och gör Stockholm till en av världens första städer med storskalig koldioxidinfångning.
  • Gestaltning: Utformas av arkitektbyrån Urban Design med en samtida arkitektur som knyter an till platsens industrihistoria.
  • EU- och FN-stöd: Utvalt av EU:s innovationsfond. IPCC betonar att tekniken är nödvändig för att nå klimat­målen.
  • Finansiering: Bio-CCS är kostnads­effektivt men kräver stora investeringar. Finansieringen av Beccs Stockholm bygger på tre delar:
  • Statligt stöd:  drygt 20 miljarder kronor och kommer att betalas ut löpande under max 15 år, från påbörjad geologisk lagring,
  • EU-stöd: 180 miljoner euro från EU:s innovationsfond,
  • Frivillig marknad: Företag köper minusutsläpp för att nå net-zero-mål och står för en stor del av finansieringen
  • Arkitekt: Urban Design
  • Bygget kan följas på Instagram: Beccs Stockholm.

Läs också