Nyheter

Har pressat kostnaderna för höghastighetståg

Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket. Foto: Susanne Bengtsson

Notan för att bygga höghastighetsjärnväg kan bli billigare än vad tidigare prognoser visat.

Efter nya kostnadsberäkningar har Trafikverket pressat ner kostnaderna till 230 miljarder. Det är cirka 25 miljarder lägre än den kostnad som presenterades i december 2015.

–  Vi har ett bättre underlag nu, vet mer om sträckor och antal stationer. Men det finns fortfarande osäkerheter i kostnadskalkylen, säger Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket.

På uppdrag av Sverigeförhandlingen har en så kallad second opinion för höghastighetsbanor genomförts av en extern part. Enligt de nya beräkningar som Trafikverket nu presenterat för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö har kostnaden sjunkit och visar på en lägre totalkostnad än de beräkningar som presenterades i december 2015. Då uppskattades kostnaden till 190-320 miljarder kronor. Enligt den nya bedömningen landar notan på 230 miljarder kronor (+/- 30 miljarder).

I de nya beräkningarna har hänsyn tagits till den sträckning och de stationsorter som Sverigeförhandlingen presenterade i februari 2016.

– Det var rimligt att summan skulle gå ner eftersom vi vet mer nu, om till exempel sträckor och stationer. Samtidigt handlar det om en marginell skillnad, och second opinion bekräftar i stort sett våra tidigare beräkningar. Men det finns fortfarande osäkerheter kvar. Först när vi har den fysiska planeringen och järnvägsplanen klar kan vi känna oss trygga, säger Lena Erixon.

Trafikverket har vidare analyserat en rad kostnadsdrivande faktorer och identifierat ett antal nya tekniska lösningar. Det gäller till exempel för masshantering, tunnlar, broar, viadukter och bullerskyddsåtgärder och inte minst frågan om ballasterat kontra fixerat spår.

– Fixerat spår kräver lägre underhåll och vi har tittat på hela livscykeln. Detsamma gäller för den tunnellösning vi räknat på som har en högre byggkostnad men blir billigare sett till hela livscykeln. För bullerskydden har vi hittat billigare lösningar.

Trafikverket har också ett regeringsuppdrag att analysera en utbyggnad av befintliga stambanor.  Kapacitetsutnyttjandet på befintlig järnväg ligger idag runt 80 procent i storstadsregionerna.

– Våra stambanor har låg punktlighet, de började byggas för 150 år sedan och underhållet är eftersatt. På grund av ökad efterfrågan på både gods- och persontrafik har vi svårt att komma åt och underhålla dem. Dessutom trängs långsamma lokaltåg och snabbtåg som X2000 på samma spår vilket ökar sårbarheten.

Jämfört med att bygga höghastighetsjärnväg är alternativet – att uppgradera befintliga stambanorna – 100 miljarder kronor billigare, enligt Trafikverkets kalkyler.

När det gäller de befintliga Södra och Västra stambanorna har Trafikverket redovisat åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan höja kapaciteten på dem. Beräkningar har gjorts för två alternativ av uppgradering; för hastighet på max 200 km/h och för delsträckor på max 250 km/h. Beräkningarna visar att kostnaderna för uppgradering till max 200 km/h uppgår till 90 miljarder kronor +/- 15 miljarder kronor och för uppgradering till max 250 km/h uppgår kostnaderna till 130 miljarder kronor +/- 20 miljarder kronor.

Vilka är fördelarna med ny höghastighetsjärnväg kontra kapacitetshöjande åtgärder på befintliga stambanor?

– En höghastighetsjärnväg skapar nya förbindelser och möjligheter till utveckling och tillväxt i nya större regioner. Den ökar kapaciteten och skapar ett mer robust järnvägssystem med högre tillförlitlighet för människor och gods. En uppgradering av de befintliga stambanorna med nya spår i flera sträckningar ger möjligheter för storstadsregioner att utvecklas, men det blir sämre när det gäller ändpunktstrafiken och trafiken mellan storstäderna, säger Lena Erixon.