Nyheter

Hela världen möts i Vrigstad

Folk från 24 olika länder jobbar på husfabriken i Vrigstad. Foto: Anna Sjöström

Syrien, Iran, Afghanistan, Polen, Kroatien, Finland, Uganda, Somalia….

Hela världen möts i småländska Vrigstad.

På husfabriken jobbar 24 olika nationaliteter.

– Vi har varit helt beroende av nyanlända för att klara vår kapacitetshöjning, säger fabrikschefen Johan Palmberg.

Mitt i det småländska trähusklustret ligger Vrigstad, en liten ort i Sävsjö kommun som består av dryga 1500 invånare.  Största arbetsgivare är Obos, som äger fabriken där hus från både Smålandsvillan, Myresjöhus och Obos tillverkas.

Fabriken har märkt av en ökad efterfrågan på trähus, framför allt så är det prefabricerade flerbostadshus som ökat stort. Mellan åren 2015-1016 ökade produktionstakten i Vrigstad med 37 procent och målet är att öka ytterligare 10 procent i år.

Den stora utmaningen för expansionen har varit kompetensförsörjningen.

– Vi finns på en liten ort, och i ett kluster där många slåss om arbetskraften, säger Johan Palmberg, fabrikschef i Vrigstad.

Eftersom rekryteringsbehovet var stort långt innan regeringen presenterade sitt snabbspår till träindustrin i december så tog Obos och Johan Palmberg saken i egna händer. De såg potentialen i den stora andel nyanlända som kommit till Sävsjö kommun.

– Det finns snickare och andra hantverkare bland de nyanlända. Men egentligen spelar bakgrunden ingen avgörande roll utan det handlar om att hitta personer med rätt potential. Vi har anställt både frisörer, ekonomer och klädförsäljare. Det största hindret har varit språket. Men vi fick tag i en SFI-lärare från Sävsjö som vi anställde. 

Den första språkutbildningen genomfördes april-oktober 2016. De anställda delades in i två grupper, en lätt och en avancerad.  Det var inte bara nyanlända som erbjöds gå kursen utan även anställda med utländsk bakgrund som jobbat i fabriken i många år. Lektioner hölls varje fredag, efter arbetstid men med övertidsersättning.

– SFI-undervisningen har ett viktigt symbolvärde. Vi visar att språket är viktigt genom att betala anställda för att gå kursen. Dessutom blir det tydligt mot vår svenska personal att vi ställer krav på vår utländska arbetskraft.

Innan kunde det ibland vara en ganska tuff och jobbig stämning i fikarummet, erkänner Johan Palmberg.

– Språkkurserna har lugnat ner hela situationen och vi har fått bort mycket av den polarisering som rådde efter valet 2014. Några timmars svenskutbildning har gett så mycket positiva effekter på vår arbetsplats. Det har skapats ett annat engagemang, och intresse för varandra.

Språkinlärningen fortsätter dagligen ute på fabriksgolvet, där det idag jobbar 160 personer i kollektivet, varav 30 procent har utländsk bakgrund. En av dem är Amr Alshami, 21 årig student från Homs i Syrien, som kom till Sverige för tre år sedan.

– Jag lärde mig många ord på SFI-kursen, men jag lär mig också mycket av att prata med mina arbetskamrater här i fabriken.

Men det är inte bara språket som är nytt för Amr. Hemma i Syrien jobbade han i sin pappas klädbutik.

– Här jobbar jag med att sätta gipsskivor. Jag tycker det är roligt att få göra något annat, jag kände mig klar som säljare, säger Amr som jobbat i fabriken i ett år.

Jonathan Kakeeto från Uganda läste svenska med den avancerade gruppen. Han kunde redan grundläggande svenska, men här fick han lära sig ord och uttryck anpassade till jobbet.
– Det var ord om att bygga hus och allt som hör till det, berättar Jonathan.

I Uganda jobbade han som musiklärare och nu har han varit i Sverige i cirka ett och ett halvt år. Jobbet på husfabriken är hans första i Sverige.

– Jag läste i tidningen att de sökte folk, så jag skickade iväg en ansökan och fick komma på intervju, berättar han.

Nu har han jobbat på fabriken i snart fem månader.
– Jag är jätteglad och nöjd över att jag fick jobbet här. Jag trivs bra och det gör att jag kan ha ett bra liv i Sverige, jag blir självständig.

Han är den enda från Uganda i fabriken, något som han säger varit bra för att lära sig svenska. Hans arbetskompisar kommer från hela världen.

– Det är roligt för man lär sig massor och får nya kompisar. Men egentligen tänker jag inte på det så mycket vart de kommer ifrån. Jag jobbar på och de gör det samma.

Språket är viktigt ur flera aspekter. Säkerhetsfaktorn väger tungt. Det är viktigt att alla kan ta till sig information om säkerhet och kan kommunicera med varandra.

– Tidigare var det ett pusslande vilka som kunde svenska, eller åtminstone engelska, och vilka som kunde jobba ihop i de olika grupperna.

Fabriken är 12 000 kvadratmeter stor. Här tillverkas 12 bostäder per vecka, vilket motsvarar 34 moduler. Modulerna tillverkas i fyra monteringslinjer.

– Vi har nyligen byggt ut den del av fabriken där vi tillverkar moduler för flerbostadshus. Den delen växer. På två år ökade vi antalet anställda i fabriken från 110-160 personer. Det hade aldrig gått utan de nyanlända. Vi hade aldrig hittat 50 personer i närområdet.

Under resan har Johan Palmberg och hans kollegor, främst på HR-avdelningen, lärt sig mycket om regler och lagar kring uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

– Det har blivit otaliga samtal till Skatteverket och Migrationsverket. Det kunde ha varit enklare att få folk i arbete, tycker jag.

Även när det gäller validering av kunskap och utbildning finns stora brister, menar Johan Palmberg.

– Jag hade gärna sett att Arbetsförmedlingen jobbat mer med valideringsfrågan.

Men trots en del byråkratiska hinder har fördelarna övervägt, till och med så mycket att man nu gör samma resa i Obos husfabrik i Myresjö, där 20 nyanlända nu går en språkkurs.

Fakta

24 nationaliteter: 

Sverige

Azerbajdzjan

Finland

Ukraina

Afghanistan

Syrien

Australien

Nya Zeeland

Polen

Estland

Rumänien

Bulgarien

Iran

Tyskland

Uganda

Somalia

Kroatien

Bosnien

Albanien

Irak

Litauen

Montenegro

Pakistan

Nederländerna