Strax utanför Larnacas flygplats på Cypern jobbar en svensk arkeologisk expedition med att gräva fram en 3 000 år gammal stad.
Under sommaren gjorde gruppen nya upptäckter.
– Vi har hittat en anläggning för kopparutvinning och bevis för att man tillverkat purpurfärgade tyger, som var något av det dyraste man kunde ha. Våra fynd tyder på att Hala Sultan Tekke var en av de rikaste städerna i Medelhavet under bronsåldern, berättar Peter Fischer, adjungerad professor i cyprisk arkeologi vid Göteborgs universitet, som leder expeditionen.
Bronsålderstaden beräknas vara upp emot 50 hektar, lika stor som 70 fotbollsplaner, vilket gör den till en av de största städerna i Medelhavsområdet under epoken.
Husen i staden byggdes med en grundmur av sten och väggar av soltorkat tegel, en metod som används i exempelvis Irak eller Iran än i dag.
– Staden förstördes förmodligen av sjöfolken som orsakade stor förödelse under bronsåldern. Väder och vind har gjort så att ett täcke bildats över rasmassorna och sedan har bönderna brukat jorden, berättar Peter Fischer.
Expeditionen inleddes 2010 och den nu undersökta stadsdelen upptäcktes 2012 med hjälp av georadar. Det är en elektromagnetisk utrustning som gör det möjligt att se vad som finns under jordytan ner till cirka två meters djup.
Intill kopparanläggningen hittade arkeologerna även en bostadsdel där de gjorde flera fynd, bland annat keramik från länderna runt östra Medelhavet och från Mykene – dagens Grekland. De hittade även flera föremål som sannolikt importerats från Italien och Egypten. Samtliga fynd dateras till perioden 1400-1 175 före Kristus.
– I dag kan man lätt resa över hela världen. Många tror att människor på den här tiden bodde i sitt lilla bostadsområde och aldrig såg något annat, men det är fullständigt felaktigt. Även för 3 000 år sedan reste människor och kunde möta olika kulturer.
Peter Fischer har arbetat som arkeolog i 30 år och deltagit i lika många expeditioner.
Han konstaterar att yrket är långtifrån glamouröst. Ofta bor arkeologerna i läger långtifrån civilisationen.
– Man bor ofta i en trång social miljö utan möjlighet att dra sig tillbaka. Därför är det viktigt att personerna i expeditionen är socialt kompetenta.
– Det är spänningen att hitta något som gör det värt att utstå 40 graders värme i skuggan, stormar och giftiga insekter.
Vad är det häftigaste du varit med om?
– Man känner alltid vördnad när man öppnar en grav och hittar skelett. Men det mest gripande jag varit med om var när vi skulle gräva ur ett bronsåldershus i Jordanien. Det var efter ett kraftigt regnfall som vi upptäckte husgrunder och en förkolnad träkonstruktion. När vi grävt bort den förkolnade massan, som var själva taket, tittade vi rakt ner i ett hus som hade lämnats precis som det var. I krukor på golvet fanns förkolnade rester av mjöl och mitt i huset stod ett stenbord. På bordet låg en mussla och i den satt en kniv. Någon måste ha öppnat musslan med en kniv precis innan huset började brinna för 5 000 år sedan.
Vad kan man lära av gamla städer?
– Vi har ett kulturhistoriskt ansvar att ta vara på tidigare generationers byggnader och arv. Det som de åstadkom ligger till grund för vad vi har i dag. Med tanke på den befolkningsökning som sker är det dessutom viktigt att arkeologer gör det snabbt annars kommer kunskap att gå förlorad när ytor exploateras.
Marie Bergström
[email protected]
Sedan 2010 har Peter Fischer och hans team av arkeologer och studenter fortsatt de utgrävningar av staden som inleddes på 1970-talet av en av Peter Fischers före detta lärare, professor Paul Åström. Expeditionen som går under namnet The New Swedish Cyprus Expedition kommer att fortsätta våren 2014.