— Stockholm är en trevlig sommarstad. Och med hjälp av GPS går det att hitta ganska bra, säger Britt Eriksson som en artig gäst.
Ser du någon skillnad på byggena i Östersund och Stockholm?
— När det gäller arbetsmiljön på byggen i Stockholm, såväl som i Jämtlands och Västernorrlands län, är trenden densamma.
— Sedan gammalt är det främst tidspress som ligger bakom när arbetare på byggena tar genvägar och utsätter sig för risker. Fallolyckor är det som oftast blir följden, enligt Britt Eriksson.
Vilken är din bakgrund?
— Efter tekniskt gymnasium började jag 1974 som utsättare och arbetsledare på byggen. Jag arbetade sedan som konsult, ett jobb som gav motivation till fortsatt utbildning.
Britt Eriksson läste vidare och jobbade som VVS-ingenjör i åtta år. Vad som fick henne att sedan gå vidare blev av den omvända typen — byggbranschens mansgriseri.
— Jag fick veta att ”fertila kvinnor” inte var önskvärda.
Hon hoppade på ekoteknikutbildningen i Östersund och jobbade sedan med annat i fem år men ville tillbaka till byggbranschen, denna gång som inspektör.
Britt Eriksson var villig att som inbiten jämte betala ett pris för att börja som arbetsmiljöinspektör — att tillfälligt flytta till Härnösand. Men nu är det Stockholm.
Vilka arbetsmiljöfrågor på byggena är det som sticker ut i dag?
— Säkerheten kring byggnadsställningar som fotgängare kan gå under. De ska vara hållfasthetsberäknade. Är de övertäckta och dåligt förankrade kan de blåsa ner.
— Ett annat problem är möjligheten att utföra serviceåtgärder i en byggnad. Byggherrens och konstruktörernas ansvar för att göra olika funktioner på byggen tillgängliga för service kan försvinna på vägen till färdig byggnad.
— Tiden räcker inte för att lösa problemställena utan de får fixas på plats under byggskedet. Det kan leda till dåliga lösningar.
Läs fler nyheter på www.arbetarskydd.se
