”Infrastruktursatsningar lämpar sig inte för populism”

”Infrastruktursatsningar lämpar sig inte för populism”
Infrastrukturministern Tomas Eneroth. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Den politiska temperaturen stiger inför den kommande valrörelsen och Byggvärlden passade på att känna infrastrukturministern Tomas Eneroth på pulsen. Men han vill helst att planerna på satsningarna inom infrastruktur inte blir en valfråga.
– Jag vill se breda och långsiktiga överenskommelser som är trovärdiga över tid, säger han.

Sverige står inför satsningar på infrastruktur av historiska mått. Totalt ska 900 miljarder plöjas ner i järnvägar, vägar, hamnar, flygplatser och elektrifiering av transportsektorn. Infrastrukturministern Tomas Eneroth menar att Byggbranschen har en viktig roll i de framtida planerna.

Vad skulle du vilja se från byggbranschen när de här stora projekten inom infrastruktur ska genomföras?

– Jag vill att man kommer in tidigare i processerna. Jag tror inte att vi använder den kunskap och kapacitet som finns i byggbranschen tillräckligt mycket tidigt i skedet. Vi har närmare 70 procents ökningar i kostnader när det handlar om byggande av infrastruktur. Det är inte acceptabelt.

– Byggindustrierna gör väldigt mycket rätt men vi behöver gemensamt jobba för att korta ledtiderna och utveckla planeringsarbetet. Det tar för lång tid och det är för dyrt att bygga idag.

Kommer det bli några förändringar i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan 2022–2033?

– När Trafikverket redovisade sitt förslag, som är väldigt bra och omfattande, så var jag väldigt tydlig med att det kommer att bli justeringar. Regeringen kommer att göra ett antal förändringar även om lagt kort ligger. Det är inte läge att göra stora omfördelningar i planeringsarbetet men vi måste säkerställa att vi håller ett tempo i järnvägsinvesteringarna så att vi klarar kapacitetsbristen som annars uppstår.

– Jag vill ha en tydlig näringspolitiskprofil i satsningarna. Det ska vara fokus på klimatomställning och det ska vara investeringar som görs i hela landet.

När kommer regeringen att besluta i frågan?

– Ambitionen är att de ska ske i början av juni. Det är ingenting beslut som underställs riksdagen. Propositionen har redan gått igenom riksdagen. Det fanns lite olika uppfattningar där Moderaterna och Kristdemokraterna ville göra avsevärda besparingar på ny infrastruktur men majoriteten röstade ner det.

– Nu finns det beslut om satsningar på 900 miljarder kronor där en stor del handlar om ny infrastruktur.

Vilka satsningar på infrastruktur är högst prioriterade av regeringen?

– Det handlar om att fullfölja det arbete som jag initierade under 2018 med de stora infrastruktursatsningarna inte minst på järnväg. Vi ska understödja den kraftiga industriella utvecklingen i norra Sverige med och öka kapaciteten i järnvägssystemet. Vi har redan nu nästan fullt på spåren.

– När det gäller södra Sverige måste vi bygga ut sträckan mellan Hässleholm och Lund för att möta den ökade trafiken som vi kan vänta oss när Fehmarnbält förbindelsen blir klar i Danmark. Annars kommer det bli trafikstockning i hela södra Sverige.

– Samma sak gäller sträckan mellan Göteborg och Borås. Bygger vi inte den stambanesträckan får vi betydande bekymmer i Västsverige.

Hur påverkar omvärldsläget med kriget i Ukraina, ökade materialpriser och cementkrisen planeringen av de historiskt stora satsningarna?

– Jag har precis gett ett uppdrag till Trafikverket att göra en analys av försörjning av det som är kritiskt material för infrastrukturinvesteringarna. Delvis mot bakgrund av cementakrisen. De ska också titta på tillgången av järnvägsräls och andra viktiga detaljer för att säkerställa att vi kan genomföra utbyggnaden.

– Tidigare har utgångspunkten varit att det är en fråga för entreprenören. Men jag tror att alla som följer utvecklingen förstår att det är problematiskt för de enskilda entreprenörerna att säkerställa detta.

– Nu får Trafikverket uppdraget att se till att vi kan säkra tillgången till det material som behövs. Jag utesluter inte att det kommer innebära ökade krav på byggbranschen.

Klimatomställningen i transportsystemet är en annan stor satsning som väntar. Vilka utmaningar ser du inför utbyggnaderna av laddstationer och elvägar?

– Vi elektrifierar transportsektorn för att komma ner till 70procents minskning av utsläppen år 2030 och nettonoll år 2045. Med Volvo och Scanias hjälp så pågår en ganska snabb omställning av tyngre transporter till elektrifiering.

– Den mest angelägna frågan just nu är utbyggnaden av laddinfrastrukturen. Det har kommit in över 65 000 ansökningar för att bygga ut laddstationer och det görs i hela landet. Utvecklingen går snabbt framåt.

– Elvägar ligger lite längre fram i planeringen men den första permanent sträckan byggs just nu mellan Örebro och Hallsberg för att se om det kan vara ett komplement till laddstolpar.

Ser du någon risk för kompetensbrist när så mycket ny teknik och infrastruktur ska byggas?

– Ja, det gör jag. Vi har exempelvis tecknat avtal med Frankrike för att kunna använda deras kompetens när det gäller byggandet av nya stambanor för höghastighet. Vi har inte den kompetensen i Sverige. Nyckeln för att lyckas med kompetensförsörjningen tror jag kan vara att använda de 11 miljarder som staten avsatt till omställning och omskolning.

– De som tidigare gjorde världens bästa dieselmotorer i Skövde har ju fortfarande gedigen kunskap och kompetens om industriella processer. De kan vara med på resan nu när vi ska producera elmotorer.

– Det finns också mycket att göra för att locka den unga generationen. Och då tror jag att man ska fokusera på att de kan vara med och bygga ett mer klimatsmart Sverige för framtiden.

Hur många nya jobb räknar ni med att satsningarna kommer leda till?

– Det gjordes en beräkning som pekade på 265 000 årsarbeten. Men det tillkommer mycket mer. Om vi bygger ut stambanorna så har de berörda kommunerna lovat att bygga 100 000 nya bostäder. Det kommer också få positiva effekter för transportnäringen.

– Det här är konkret jobbpolitik ut i fingerspetsarna. Och det är det jag tycker är kul. Jag går inte i gång på infrastruktur i sig. Jag gillar samhällsbyggnad, klimatomställning och jobbskapande näringspolitik och det här är verkligen det.

Tror du att infrastruktursatsningarna kommer bli en het fråga i valrörelsen?

– Nej, jag hoppas inte det. Jag vill att det ska vara breda överenskommelser som är förutsägbara över tid. Men det finns partier som vill ta bort Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Ostlänken. Det är nya stambanor som verkligen behövs inte minst för svenskt näringsliv. Jag är lite förvånad hur en del representanter i oppositionen lättvindigt säger att man kan stoppa satsningen på höghastighetstågen. Det skulle få förödande konsekvenser.

– Det duger inte att allmänt tala om höghastighetståg som om det vore ett eget projekt. Skulle vi lyfta ut någon av de här stambanorna ur planen skulle vi avbryta de viktigaste infrastruktursatsningarna i Sverige.

– Infrastruktursatsningar lämpar sig inte för populism utan de måste vara långsiktiga och trovärdiga. Det här lite för viktigt. Nu gör vi investeringar som kommer gälla i Sverige de kommande 30 åren. Då kan man inte svaja på manschetten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.  

Relaterade artiklar

Heta frågor till nya ministern
Regeringen minskar underhåll på järnväg
Fortsatt hett med infrastruktur
Andreas Carlsson blir ny infrastruktur- och bostadsminister