Ingen vet egentligen hur vanligt det är med ett uppskjutarbeteende, eller prokrastinering som det heter på fackmannaspråk. Enligt Caroline Kraus är det många som i vardagen skjuter upp jobbiga saker, det kan vara tentaplugg eller jobbiga samtal som måste göras. För en del blir uppskjutandet ett allvarligt problem.
— Det finns fall där människor hamnat i skilsmässa eller avskedats på grund av sitt uppskjutarbeteende, säger hon.
Kan ett notoriskt uppskjutarbeteende kallas för sjukligt?
— Ja, om det inkräktar på vardagen, till exempel om man har svårt att komma iväg till jobbet.
Orsakerna till att en del av oss har svårt att göra viktiga uppgifter i tid, varierar. Vid en första anblick kan det likna slapphet eller tankspriddhet men för många bottnar beteendet i ett dåligt självförtroende.
Personen kan då uppvisa en rädsla för att misslyckas eller lyckas och leva med konsekvenserna av det. Istället är det då bättre att göra något annat. Caroline Kraus pekar också på vad hon kallar för vår exekutiva förmåga.
— För att genomföra saker behöver vi ha förmågan att planera, utföra och slutföra. Det behövs alltså en startmotor och en förmåga att avrunda. Många av oss saknar helt enkelt dessa förmågor.
Kan man träna bort ett uppskjutarbeteende?
— Ja, det handlar om att strukturera uppgifterna som ska göras och dela in dem i delmoment. Sedan kan man försöka räkna ut hur lång tid det ska ta. Det handlar om att skapa en tydlig vardag.
Och hur beter man sig som chef om medarbetare börjar skjuta upp arbetsuppgifter eller till och med arbetet?
— Man behöver ha en serie samtal för att ta reda på vad det handlar om. Sedan kan man ju försöka hitta arbetsuppgifter som passar. En person som alltid skjuter upp uppgifter kanske inte passar som projektledare. Man ska inte skrämmas med meningar som ”nu skärper du dig”.
Botemedel för dig som gärna skjuter upp:
1. Skaffa översikt.Ordna en plan på vad som ska göras.
2. Dela in planen i delmoment.
3. Bocka sedan avmoment för moment när du gör de ett i taget.
4. Dela upp momentenså att de känns möjliga att göra.
CHEFSPANELEN
”Som chef ska man våga ta tag i det. Det gäller att vara konstruktiv och inte anklagande”, säger Eva Nordström, vd HSB Riksförbund, om uppskjutarbeteende bland anställda.
Anders Danielsson, Skanska Sveriges vd, är inne på samma linje: ”Genom att inte visa förståelse för de obehag som finns kan man göra situationen värre”.
Samtliga tips från chefspanelen hittar du i senaste numret av tidningen Byggvärlden!
