”Kärnkraftverk ska tåla jordbävningar”

”Kärnkraftverk ska tåla jordbävningar”
Jordbävningar och tsunamis är svårhanterliga. Men kärnkraftverk ska klara det. Det säger Klas Idehaag, reaktorinspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Japan ligger i ett högriskområde för jordbävningar. Landet ligger precis där flera av jordskorpans plattor möts. När de glider mot varandra kan jordbävningar uppstå. Samtidigt har Japan 17 kärnkraftverk med totalt 55 reaktorer.

I samband med jordbävningen och den efterföljande tsunamin förra veckan har ett flertal av dessa reaktorer fått allvarliga kylproblem. Reaktorerna finns på kärnkraftverken är Fukushima Daiichi och Daini. Båda byggdes under 1970-talet.

På sin hemsida skriver svenska strålsäkerhetsmyndigheten att jordbävningen ledde till att de drabbade kärnkraftverkens el föll bort. Tsunamin ledde till att vissa reservdieslar, som ska ta över när den ordinarie elförsörjningen inte fungerar, slogs ut.

Sedan jordbävningen i fredags har också tre explosioner ägt rum i kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Den senaste ägde rum under måndagskvällen i reaktor två. Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige (SSM) meddelar att man antar att reaktorn är skadad. Japanska myndigheter har också evakuerat en zon på två mil runt kärnkraftverket.

För en lekman kan det låta, milt sagt, dumt att bygga kärnkraftverk i ett så pass instabilt område. Vad säger du, Klas Idehaag?

— Visst är det bättre att bygga kärnkraftverk i geologiskt säkra områden. Samtidigt måste man bygga där kraften behövs. Sedan finns det byggnormer för kärnkraftverk. Enligt de normerna ska kärnkraftverk klara av jordbävningar.

Och de har de ju inte riktigt gjort i det här fallet, eller?

— Om verken klarat normerna eller om det inträffade är en händelse utöver är något man måste titta på i efterhand och dra lärdom av.

Hur säkra är de japanska kärnkraftverken i ett globalt perspektiv?

— De håller generellt en västerländsk standard. Och som alla länder arbetar de mycket aktivt med säkerhetsförhöjande åtgärder. För att besvara frågan för det nu drabbade verket måste man titta på vad för slags kompletterande säkerhetsåtgärder som har gjorts sedan kraftverken byggdes.

Har problemen sin grund i att vi inte kommit längre i bygg- och säkerhetstekniken, eller var det yttre omständigheter som man fram tills nu inte hade förutsett, men som går att åtgärda i framtiden?

— Det är en berättigad fråga, som är för tidig att ställa.

Klas Idehaag tillägger att situationen för svenska kärnkraftverk ser delvis annorlunda ut. Två av våra reaktorer, Oskarshamn tre och Forsmark tre, byggdes faktiskt från start för att klara jordbävningar av en viss magnitud. De andra reaktorerna har fått kompletterande åtgärder i efterhand för att klara av det.

— För varje verk finns även analyser för hur man klarar externa händelser. SSM granskar dessa analyser och förbättringar görs löpande om analyserna visar på svagheter. Med externa ändelser avses till exempel lågt eller högt vattenstånd, isbeläggningar, stark vind. Till och med manetansamlingar har man tittat på, säger han.

Fakta: Jordbävningen i Japan

Jordbävningen utanför Sendai, Japan, inträffade den 11 mars 2011 kl. 06:46 svensk tid. Skalvet uppmättes till 9.1 på Richterskalan och är därmed det största jordskalv som registrerats instrumentellt i Japan. Skalvet ett av de fem största som någonsin registrerats.

Hela skalvförloppet tog cirka 150 sekunder.

Sendaiskalvet orsakade en tsunami som slog in över Honshus nordostkust med upp mot 10 m höga vågor.

Skalvet medför omfattande efterskalvsaktivitet. Mer än 250 efterskalv med magnitud större än 5 har inträffat.

Japan är beläget i ett område där fyra av jordens tektoniska plattor möts. Huvudskalvet inträffade på plattgränsen mellan Stillahavsplattan och den Nordamerikanska plattan.

Källa: Svenska Nationella Seismiska Nätet.

Relaterade artiklar

Tecknar avtal om bygge av kontor värt 800 miljoner
Får böter för bristande fallskydd
Bygger ut anstalten för 900 miljoner kronor
Nu är Karlatornet högst i Norden