Kommunerna planerar för fler bostäder än det byggs

 
Kommunerna planerar för fler bostäder än det byggsLandets kommuner har en god beredskap när det kommer till detaljplaner.
Så god att det faktiskt har fler detaljplaner färdiga än vad marknaden behöver.
Det visar en ny rapport från SKL, Sveriges kommuner och landsting.
– Kommunerna har varit  snabbare än marknaden, säger Gunilla Glasare, SKL.

Kommunernas handläggningstider är en omdebatterad fråga.
– Kommuner får ofta kritik för att de har långa detaljplaneprocesser, men kritiken bygger inte på fakta, utan på en föreställning. Vi ville därför göra en öppen jämförelse mellan kommunerna, säger Gunilla Glasare, direktör, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL.

Granskningen visar att 84 procent av kommunerna har en mediantid från planuppdrag till antagande på under eller lika med två år.
– Det är snabbare än vi trodde innan vi gjort studien. Det är bra tider för kommunerna.

Nära 50 procent av kommunerna har en mediantid som är ett år eller kortare. 4 procent av kommunerna har uppgett en mediantid som överstiger tre år. (Det är inte reglerat i PBL när planläggningen formellt ska anses påbörjad. Inte heller vilken kommunal instans som fattar ett sådant beslut. I enkäten till kommunerna gjorde SKL följande definition: Med planuppdrag avses den tidpunkt vid vilken kommunen politiskt eller på tjänstemannanivå beslutar att påbörja ett detaljplanearbete. I denna tid inräknas inte tiden för arbete med eventuellt planbesked.)

SKL studie visar att det totalt antogs drygt 3 300 detaljplaner i Sverige under åren 2014–2015. Större städer och orter i dess närhet antar flest detaljplaner, vilket speglar ett stort exploateringstryck i kommunerna. I 12 kommuner antogs ingen detaljplan alls under tidsperioden.

Jämförelserna för detaljplaneområdet visar att många kommuner har god planberedskap för bostadsbyggande.– Under den tvåårsperiod som vi har mätt har kommunerna varit snabbare än marknaden, säger Gunilla Glasare.

Störst planreserv bland de svarande kommunerna finns i landsbygdskommuner med besöksnäring, där det i genomsnitt finns 44 ej byggda bostäder per 1 000 invånare i gällande detaljplaner. 

I övrigt skiljer det inte så mycket mellan kommungrupperna i hur många bostäder som finns planlagda men inte är påbörjade. Motsvarande siffra i storstäder 22 planlagda bostäder per 1 000 invånare.

Cirka 150 av kommunerna har uppgett en siffra för sin planreserv för bostäder, och i dem finns möjlighet att uppföra nästan 120 000 bostäder i gällande detaljplaner. Uppgifter saknas då från relativt många kommuner i kommungrupperna med störst exploateringstryck. Stockholm har heller inte lämnat någon uppgift på detta.

Jämförelserna visar också på hur ojämnt bostadsbyggandet fördelar sig över landet genom antalet bostäder som beviljats bygglov under den undersökta tvåårsperioden.
– Det är tydligt fokus på storstäderna, trots att det är bostadsbrist i hela landet. Att det ser ut på det sättet är inte konstigt, eftersom det är lättare att sälja bostäder till högre priser i storstäderna. Men det blir en besvärlig situation för mindre kommuner som också behöver bostäder och där är det svårt att få någon som vill bygga. Att komma tillrätta med det problemet är inte gjort i en handvändning.

Men SKL har tagit ett första steg genom de två ramavtal de tecknat.
– Det är viktigt att hela tiden ha en dialog kring frågorna för det spelar ingen roll hur mycket kommunerna planlägger om ingen bygger. Men vi har full förståelse för att byggbranschen går på knäna eftersom det byggs rekordmycket just nu och det råder kompetensbrist.

Under perioden som granskats överklagades cirka 22 procent av detaljplanerna. Andelen överklagade detaljplaner är högst i storstäderna och pendlingskommunerna till dessa, där nära 30 procent av detaljplanerna överklagades under perioden. 

Även i övriga större städer var det 25 procent av detaljplanerna som överklagades.Den kommungrupp som skiljer ut sig från övriga är landsbygdskommuner. Överklagandefrekvensen är markant lägst i den kommungruppen, med 8 procent av detaljplanerna.

– Det ska också bli intressant att se hur lång tid överklagandeprocessen tar nu när Länsstyrelsen har tagits bort som instans. Jag hoppas att det kommer att ställas tidskrav på domstolen, på samma sätt som kommunerna har krav på sig när det kommer beviljande av bygglov, säger Gunilla Glasare.


Rapporten visar bland annat att:
  • Varannan kommun tar fram en detaljplan på ett år eller mindre.
  • Det ofta inte tar mer än två år att ta fram en detaljplan.
  • De flesta kommuner planerar för fler bostäder än det byggs.
  • Byggherrarna ansöker om bygglov nästan uteslutande i och kring de största städerna – trots att det är brist på bostäder i nästan hela landet.
  • Flest planlagda men inte byggda bostäder, i förhållande till befolkningen, finns i landsbygdskommuner med besöksnäring.
  • Totalt antogs drygt 3 300 detaljplaner i Sverige 2014-2015.

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 
 
 
 
 
-->