Nyheter

Krafttag krävs för att klara klimatmålen

Betydligt större investeringar och insatser när det gäller energieffektivisering är nödvändiga om det ska finnas minsta chans att klara miljö- och energimålen. Detta tydliggjordes under den av Svensk Byggtjänst arrangerade Trenddagen 2012 på Stockholm Waterfront den 23 april.

 Cirka 140 representanter från samhällsbyggnadsbranschen fanns på plats, dessutom följdes arrangemanget av i snitt ett hundratal via direktsänd webb-TV.  Många av de prognoser som presenterades under dagen var dystra, men därmed även angelägna: Bostadsbrist, segregation, stora svårigheter att klara kompetensförsörjningen, och kanske värst av allt – oförmåga att få stopp på utsläppen av växthusgaser.

– Staten utvärderar årligen hur långt vi kommit för att nå klimatmålen och den senaste utvärderingen visar att vi inte kommer att nå fram, varken till 2020 eller 2050 – åtminstone inte med dagens takt. Ska vi klara det måste vi redan nu göra betydligt större åtgärder och investeringar än vad vi gör. Arktis permafrost smälter så att metangas börjar komma ut i stora mängder – och metangas är betydligt mer potent än koldioxid som växthusgas. Det här är den allra viktigaste fråga vi har att hantera men vi gör inte på långa vägar så mycket som skulle behövas, sa Rolf Persson, analytiker på Industrifakta, som menade att vi har både kunskapen och tekniken som krävs för att klara energiutmaningen, men att det saknas politisk vilja.

– Vi behöver tydligare incitament och tydligare politiska beslut – modiga politiker. För detta kan inte marknaden klara ut, menade Persson och påpekade även att miljonprogrammet behöver rustas upp och att det är nödvändigt att då också halvera energiåtgången i dessa bostäder.

Satsning på spårbundna lösningar
Utsläpp från bilar är ett klimathot som i städerna också bidrar till såväl stora hälsoproblem som  trängsel. Av Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren, fick åhörarna veta att omkring 80 procent av de byggnadsfria ytorna i västvärldens städer används till bilar. Trouvé betonade det nödvändiga i en fungerande infrastruktur för att ekonomi och arbetsmarknad ska fungera, och att det måste satsas mycket mer på spårbundna lösningar. Höghastighetsjärnväg ser Trouvé som ett måste framöver om vi ska klara framtidens arbetsmarknad, likaså tunnelbana i Göteborg och en utbyggnad av t-banan i Stockholm.

Dessutom påpekadeTrouvé att Sverige befinner sig på u-landsnivå när det gäller cykelframkomlighet och uppmanade till att lära av Paris – som infört lånesystem med 35 000 cyklar och 5000 elbilar – liksom av Köpenhamn och Amsterdam.

– I Köpenhamn har man tagit bort körfält till förmån för cyklar. I Sverige sätter man upp vackra målsättningar men skjuter upp målen när man upptäcker att man inte kommer att nå fram, medan man i Köpenhamn har genomfört de förbättringar för cyklister som man sagt att man ska – på köpet har man fått en levande innerstad, sa han.

Ulla Hamilton (m) trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholm, berättade att det  i stadens miljöprogram står att staden ska se till att kollektivtrafik, gående och cykling blir attraktiva transportsätt samt de transportslag som kommer fram snabbast i trafiken. Några konkreta lösningar för hur det ska ske presenterades dock inte. 

Överutnyttjade resurser
Jan Wijkmark, biolog och hållbarhetschef på White arkitekter, talade om att han gärna vill se skärpta regler från Boverket när det gäller energieffektivisering. Han informerade även åhörarna om Peak everything – att inte enbart oljan peakar, utan även väldigt mycket annat som vatten, fosfor och många metaller.

– Att ersätta något det är brist på med något annat som håller på att ta slut är ingen lösning. Vi måste bli mycket mer resurssnåla på alla plan, sa han och påpekade att ett förändrat beteende är av nöden om de kunskaper vi har ska vara till nytta. Han efterlyste därvid fler okonventionella lösningar som att till exempel minsta antalet parkeringsplatser.