Förra året ökade antalet utstationerade arbetare markant. Frågan är om byggbranschen satt sig i en osund beroendeställning.
Det är lite med utstationerad arbetskraft som att käka en påse med lördagsgodis. Känns kul och smart i början men ju längre ner i påsen man gräver desto mer osunt blir det och allt socker lämnar en dålig eftersmak. Skulle vi klara oss utan utländsk arbetskraft eller har byggbranschen satt sig i en osund beroendeställning?
Alla företag med utländskarbetskraft fuskar inte. Och man ska inte dra alla över en kam. Men samtidigt har bland annat Veidekke tidigare påvisat ett utbred fusk bland företagare främst från Östeuropa.
Det här är ingen enkel fråga och det blir lite som att peta i ett öppet sår.
Antalet utstationerade arbetstagare i Sverige ökade tydligt under förra året. Totalt uppgick antalet till nära 75 000 arbetstagare, jämfört med 68 600 under 2024. Inom byggbranschen var det 34 407 arbetstagare 2025.
Det räcker med att passera en byggarbetsplats eller ett vägbygge för att notera att många yrkesarbetare kommer från fjärran länder. Det är säkert duktiga och hårt arbetande individer som bidrar till att driva projekten framåt. Och tittar man på det regelverk som finns för utstationerad arbetskraft så verkar det vettigt.
Reglerna styrs i Sverige av Utstationslagen och EU-direktiv. Arbetsgivaren måste följa svensk lag med garanterad semester, föräldraledighet, arbetsmiljö, diskriminering och tillämpa gällande utstationeringskollektivavtal, om sådana finns. Lönen regleras ofta i kollektivavtal, som också kan reglera ersättning för resa, kost och logi. Så långt låter det ju rimligt.
Problemen uppstår när företagen fuskar och när man det brister i bakgrundskontrollen. Då slinker de fula fiskarna igenom.
Polismyndigheten har varnat för att regelverket missbrukas för att ta in arbetstagare från länder utanför EU/EES, så kallade tredjelandsmedborgare. I praktiken saknar de ofta giltiga arbetstillstånd för den svenska marknaden och hamnar i en extremt sårbar ställning. De kan handla om lönedumpning där arbetstagare tvingas betala tillbaka delar av sin lön kontant till arbetsgivaren eller extrema arbetstider och urusel arbetsmiljö.
Frågan är varför det ser ut som det gör?
I vissa regioner måste det till extra arbetskraft från andra länder för att klara av utbyggnaden av stora industriprojekt. Som Stegra i Boden. Men så har de också flera gånger hamnat i rampljuset när det uppdagats att folk som inte har rätt att vara i landet arbetat på bygget.
Ett mer utbrett samarbete mellan olika myndigheter och en lättnad i sekretessen är några steg på vägen för att få bukt med problemen. Men det förändrar inte kärnfrågan.
Varför ser det ut som det gör?
Klarar inte byggbranschen att genomföra sina projekt utan utländsk arbetets kraft? Är konkurrensen och prispressen så hård att man tvingas tumma på reglerna och strunta i kontrollerna? Eller handlar det i grund och botten om vanlig, enkel girighet?