”Kvinnorna känner <br></br> sig utanför”

”Kvinnorna känner
<br></br> sig utanför”
Ställ upp på kvinnorna inom byggbranschen, visa dem stöd och säg ifrån när jargongen blir rå. Det är budskapet från en diskussionsgrupp som Byggvärlden bjudit in. Och att verka för en ökad jämställdhet handlar inte bara om etik och moral. <br></b

7 löften för ökad jämställdhet

Ge oss ditt exempel på bra jämställdhet

JA, jag vill stödja uppropet mot machojargongen!

250 personer har skrivit under sex byggchefers upprop mot machojargongen på Byggvärldens hemsida.

— Det visar att det finns en vilja till förändring och en förväntan på att något ytterligare ska hända. Det är anledningen till att vi bjudit in er till ett rundabordssamtal om vad vi tillsammans kan göra för att förbättra jämställdheten, säger Fredrik Karlsson, Byggvärldens chefredaktör.

— Bakgrunden till att vi drog i gång uppropet var att jag reagerade på attityden gentemot kvinnor ute på arbetsplatserna, främst ute i produktionen. Jag kände att vi behövde få fart på diskussionen om hur det egentligen påverkar byggbranschen, säger Peter Walfridsson, entreprenadprojekterare på Glaslindberg, som var den som drog i gång machouppropet.

Och det blev en förmiddag med ett livligt samtal om hur situationen ser ut i dag, vad som upplevs som de största problemen och hur jämställdheten kan förbättras inom byggbranschen. Samt förstås, vad företagen konkret har att vinna på en förbättrad jämställdhet.

Joakim Magnusson, Linqsearch Talentor: — Det är väldigt enkelt: det är pengar det handlar om. Företag som jobbar aktivt med jämställdhetsfrågor får personal som trivs bättre och därmed producerar mer. Att jobba med jämställdhet för att det är politiskt korrekt håller inte i längden, det måste förankras bland de anställda.

Lars Björklund, Skanska:— Var finns det flest nya idéer, var kokar det lite? Ja, inte är det i de homogena gängen, utan i de blandade grupperna. Det är där olikheterna kan få det att koka i grytan.

Lars Bergqvist, Byggcheferna: — Och vi behöver dem! 100 000 ingenjörer kommer att gå i pension fram till 2015 och fram till dess utbildas bara hälften så många.

Lars Björklund:— Byggbranschen har uteslutit halva befolkningen och dessutom människor med annan etnisk bakgrund, det är självklart inte hållbart heller ur en etisk synvinkel.

En positiv del av byggbranschen är den fina sammanhållningen som kan uppstå på byggarbetsplatser, konstaterar gruppen. Det finns få grupper som är så sammansvetsade som ett bra arbetslag på ett byggprojekt. Men det gäller att se att det även kan ha negativa aspekter.

Christer Carlsson, Byggnads: — Det finns en fördom om att kvinnor lämnar byggbranschen på grund av att det är ett för tungt och skitigt jobb. Men när vi frågat kvinnorna är det färre tjejer än killar som säger att de slutar på grund av att jobbet är för tungt.

Helene Hasselskog, JM: — Vad uppger de för skäl till att de slutar?
Christer Carlsson: — Utanförskap i de allra flesta fall, att de inte blir en del av gruppen.
Lars Björklund:— Jag håller med om det du säger om utanförskapet, som tjej blir man inte riktigt en del av gänget.

Catharina Holmström, Nimab: — Jag hade en kvinnlig vuxenlärling som gick ute i ett ackordslag förut. De var väldigt avvaktande i början, men sen insåg de att hon var väldigt duktig och ville att hon skulle stanna. Men det tog några veckor, som kvinna måste man först bevisa att man kan något. Så är det inte för manliga hantverkare.

Lars Björklund: — Och om en kvinnlig platschef gör ett misstag är det ”kvinnorna” det är fel på. Gör en man fel är det han som person det är fel på.

Ett problem som lyfts fram under mötet är att problemen med jargong och attityder tenderar att bli väldigt anekdotisk genom att det ofta återberättas genom människor som har egna erfarenheter. Det är svårt att få en sammanhållen bild av hur stort problemet i sin helhet kan vara, anser flera av deltagarna. Samtidigt berättar Helene Hasselskog att 15 procent av JM:s anställda uppgett att de känt sig utsatta på grund av sitt kön, sin etniska tillhörighet, sexuella läggning eller religion när frågan ställts i en medarbetarenkät.

Gruppen är överens om att det stora problemet kanske inte främst är de enstaka riktigt högljudda motståndarna till kvinnor de mött inom byggbranschen.

Lars Björklund:— Det stora problemet är den tysta massan, och jag har säkert varit en del av den, som inte säger ifrån när någon fäller en dålig kommentar.

Christer Carlsson:— Det finns en romantisk syn på den ”råa men hjärtliga jargongen” inom byggbranschen.

Lars Bergqvist:— Ja, och den finns inte. Jargongen är bara rå, inte hjärtlig.

Lars Björklund:— När vi pratar med tjejer som jobbar hos oss så säger de att jargongen inte är ett så stort problem; ”jag får anpassa mig lite till skämten och inte ta fajten varje gång”. Men det är fel, de ska inte behöva stå ut med en jargong som inte är okej!

Catharina Holmström: — Alla vet att det är fel, men någon måste börja säga ifrån. Det är dessutom männen som måste kliva fram. Om jag som tjej säger ifrån så ses jag bara som ”känslig”.

Christer Carlsson: — Vi behöver vara vaksamma på signaler från tjejerna, det är inte alltid det handlar om uppenbara saker som tjejen som fick samma fråga – ”vad har du för trosor på dig i dag då”. Varje dag, i två års tid.

Lars Bergqvist:— Men fy f-n!

Cheferna har ett stort ansvar för att säga ifrån och att både uppmärksamma och diskutera jargong eller negativa attityder på alla nivåer inom byggbranschen, slår gruppen fast. Kommunikation med anställda — såväl som chefer emellan – och återkoppling om hur eventuella problem kunnat åtgärdas är A och O. Grundläggande är också att helt enkelt rekrytera fler kvinnor på alla nivåer inom byggbranschen.

En viktig del i detta är att lyfta fram goda exempel på när företag och arbetslag lyckats bra i sitt arbete för ökad integration och jämställdhet. Här kan Byggvärlden fylla en uppgift genom att visa upp dessa exempel till sin breda grupp läsare, kommer gruppen fram till. De hade därtill en rad goda, egna exempel och tips att lyfta fram.

Lars Björklund:— Vi satte upp mätbara mål om att 35 procent av alla nyrekryterade ska vara kvinnor, mål som vi chefer dessutom följde upp och som var kopplat till en bonus. Vi nådde målet!

Helene Hasselskog:— Vi arbetar väldigt mycket med utbildning av våra ledare, jag ser det som väldigt viktigt att jobba dels med utbildning och dels med kommunikation kring de här frågorna. Och att mäta hur vi lyckas i medarbetarenkäterna.

Peter Walfridsson:— Vi som är mycket ute i produktionen kan försöka reagera mer i vardagssituationer och hela tiden vara öppna för att diskutera de här frågorna. Jag kommer till exempel att ta upp det ännu mer i min blogg.

Joakim Magnusson:— Mycket handlar om att arbeta med sin jämställdhetsplan som ett levande dokument. En bra åtgärd för att få in fler kvinnor i branschen är att utbilda era rekryterande chefer i de här frågorna.

Christer Carlsson:— Och när ni anställer män, varför inte ställa frågan om hur de ser på kvinnor?

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige