Lånefesten kan bubbla över

Lånefesten kan bubbla över
Riksbankschefens mardröm är en svensk låne- och bostadsbubbla. När den spricker är Sverige illa ute.

Hushållens lånefest tycks inte dämpas av de nya begränsningarna för bolånen som Finansinspektionen tvingade bankerna att införa i oktober.

En utlåningstillväxt på tre miljarder kronor i veckan oroar riksbankschefen Stefan Ingves som grillades i riksdagens finansutskott på torsdagen.

Svenskarna lånar pengar som aldrig förr till sina bostäder och är nu skuldsatta långt över öronen.

På tio år har skuldkvoten stigit till 167 procent, alltså hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna.

– Det här kan inte fortgå hur länge som helst, sade han i riksdagen.

Allra höst belånade är hushållen i kommunerna med de högsta fastighetspriserna — Vaxholm, Vellinge, Danderyd, Simrishamn, Kungsbacka, Österåker, Vallentuna, Värmdö, Strömstad och Ekerö.

Där ligger skuldkvoten på 300 procent och mer.

Stefan Ingves får medhåll av experter om sin oro för att vi håller på att blåsa upp en farlig låne- och bostadsbubbla.

– Dämpas inte hushållens upplåning närmar vi oss snabbt en punkt där skuldsättningen blir för hög. Då faller bostadspriserna, säger Handelsbankens chefekonom Jan Hägglund till DN.

Och Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson säger att bolånetaket kom för sent.

– Nu är det bara räntehöjningar som kan bromsa hushållens ökade skuldsättning, säger hon.

Jan Hägglund säger att det är svårt att värja sig för bubblorna.

– När en bubbla byggs upp ser allt bra ut. Konsumtionen stiger, statsfinanserna ser bra ut och skatterna kan sänkas. Men det är en falsk säkerhet, säger Jan Hägglund till DN.

Och Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson instämmer:

– Vi kan aldrig helt avgöra om vi har en bubbla eller inte — förrän den spruckit.

Relaterade artiklar

Minskad byggtakt under första kvartalet
Krigets påverkan är både direkt och indirekt
Stabilt tredje kvartal för Peab
Han blir OBOS regionchef i Göteborg