”Lärlingssystemet för smalt”

”Lärlingssystemet för smalt”
Byggbranschens lärlingsutbildningssystem är inte så föredömlig som den ofta framställs. Det anser Ingrid Berglund i en ny doktorsavhandling. — Laganda och manlighetsnormer går före en bred yrkeskompetens, säger hon.

”Byggarbetsplatsen som skola — eller skolan som byggarbetsplats” är titeln på Ingrid Berglunds färska avhandling i yrkesdidaktik. Bland annat har gymnasieelever på en bygglinje följts under en termin.

— Jag är själv elektriker och yrkeslärare i botten så jag ville veta mer om bland annat lärlingssystemet, säger hon.

Slutsatserna som dras är inte helt positiva. Dagens lärlingssystem fostrar framtida byggarbetare som är dåligt rustade inför framtida krav.

— Byggbranschen styr alla delar i skolans utbildning och skolan försöker till punkt och pricka följa byggbranschens önskemål, vilket bland annat innebär att laganda och lojalitet prioriteras framför ett brett yrkeskunnande.

Du säger att förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor anses viktigare av lärarna än ett brett yrkeskunnande. Men det är väl bra att veta vad byggbranschen har för villkor om man vill få jobb?

— Givetvis. Men frågan är om arbetskraften står sig inför framtiden. Den individuella kompetensen är undervärderad. Om en elev är sjuk i ett grupparbete så ska klasskamraterna rycka in och göra jobbet. Men den som varit sjuk behöver inte göra något kompletterande. Det är dumt med tanke på att det i framtiden tycks bli viktigt att kunna mycket i ett entreprenörskap.

En annan faktor som premieras är vad Ingrid Berglund kallar för manlighetsnormer.

— Man ska vara stor, stark och trevlig. En av lärarna sade att man gärna ska spela ishockey för att passa in i miljön. Och faktum är att alla de få flickor som påbörjade hus- och byggprogrammet hoppade av, säger hon.

Ingrid Berglund berättar att många av eleverna hon träffat varit studiemotiverade med höga betyg. Men de lär sig snabbt att det inte spelar så stor roll att plugga eftersom betygen ändå inte efterfrågas.

— Det kan leda till att ambitiösa elever hoppar av. Och byggbranschen är enormt detaljstyrd längst ner i kedjan. Det är svårt att komma med egna initiativ. Det märktes också på skolan där eleverna inte arbetade med ritningarna till det de skulle bygga. Läraren var som en förman.

Du kommer med många kritiska synpunkter. Har du fått reaktioner från byggbranschen?

— Det har faktiskt varit några som hört av sig för att se vad som är på gång. Och så har en kollega till mig en man som jobbar på ett byggföretag. Han har tagit avhandlingen till deras fikarum. De har lovat att ge respons och det känns ju spännande.

Avhandlingen ”Byggarbetsplatsen som skola — eller skolan som byggarbetsplats” läggs fram den 23 oktober vid Stockholms universitet.

Relaterade artiklar

”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget
Färre utländska arbetstagare i Sverige