Låsta positioner efter Lavaldom

Låsta positioner efter Lavaldom
EG-domstolen har underkänt byggnadsavtalet. Arbetsgivarna vill förhandla fram en ny lösning med Byggnads — men facket nobbar. <br></br> – Det här är ingen fråga för oss, den är mycket större än så, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

Relationen mellan parterna har länge varit frostiga.
Nu är dom iskalla.
– Förhållandet är inte det allra bästa, medger Hans Tilly.
Sveriges Byggindustrier och Byggnads är inte ens överens om vad de ska enas om.

Enligt EG-domstolens dom i Vaxholmskonflikten måste ett utländskt företag kunna veta vilka löner som gäller i Sverige. Facket har rätt att ta till stridsåtgärder men kan inte ställa sådana krav som Byggnads gjorde i Vaxholm. Då var kravet att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle betala 145 kronor i timmen till sina anställda, vilket vid tillfället var genomsnittslönen i Stockholm för byggnadsarbetare som jobbade med prestationslön.

Någon minimilön finns inte inskriven i byggnadsavtalet. Lönen ska förhandlas fram mellan företaget och Byggnads lokalavdelning vid varje enskilt bygge.
– Vi är inte part i Vaxholmskonflikten men måste hantera konsekvenserna av domen, säger Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni.

– Det är vårt avtal som domstolen underkänt. Någonting måste vi göra, det är helt klart.
Grundlönen, den ersättning som utgår exempelvis vid betald ledighet, är i dag 120 kronor.

Kommer det att bli en minimilön i byggbranschen?
– Det är för tidigt att säga. Det är möjligt att Byggnads har en annan idé om hur de vill lösa det så vi ska först prata med dem, säger Bo Antoni.

Men Byggnads vill inte prata med BI — åtminstone inte om Vaxholmsdomen.
– Vi har många andra frågor att lösa, överenskommelser från avtalsrörelsen som arbetsgivarna inte längre vill ställa upp på, säger Hans Tilly.

Vaxholmsdomen analyseras samtidigt av ett flertal jurister. Sedan ska LO gemensamt komma till en ståndpunkt om hur man ska gå vidare.
– Alla säger att man ställer upp för den svenska modellen. Då krävs också en del åtgärder från regeringen, som måste ändra utstationeringslagen, säger Hans Tilly.

Måste inte ni förändra byggnadsavtalet eftersom det inte finns någon minimilön?
– Det handlar om hela synen på kollektivavtalen. Om vi inte kan ställa några krav som finns reglerade i kollektivavtal utan bara den hårda kärnan, de som finns i lagen, får det stora konsekvenser. Många andra saknar helt lönenivåer i sina avtal.

Relaterade artiklar

Hög efterfrågan på arbetskraft inom bygg
”Stänger vi dörrarna får byggsverige stora problem”
Fyra av tio byggföretagare vill anställa fler nästa år
Ökad flexibilitet för företagen i nya arbetsrättsförslaget